Automatiserad sparrådgivning är inget nytt fenomen. I USA förvaltas redan åtskilliga miljarder genom robotar som fördelar kapital mellan tillgångsslag åt privatpersoner. Så sent som för två veckor sedan investerade Kinnevik, för andra gången, en halv miljard kronor i amerikanska Betterment.
I Sverige har utvecklingen inte kommit lika långt. Men just nu tar en handfull nya aktörer sina första steg på marknaden för att försöka få svenskarna att lämna sin personliga bankman och låta en robot ta över sparandet.
Samtliga befinner sig i vad som brukar kallas sådd-stadiet, där de ska bevisa sin affär för potentiella investerare.
Läs mer: Nu slåss robotarna om dina sparpengar – här är bolagen
Di Digital har listat några av de mest spännande svenska och utländska aktörerna på marknaden.
Ett av bolagen är Primepilot som i juni släppte en öppen testversion av sin tjänst som automatiskt placerar sparpengar i fonder beroende på riskprofil och utveckling.
“Just nu står 850 miljarder kronor på bankkonton utan ränta. Dessutom har vi ett nysparande på över 100 miljarder där två tredjedelar går in på vanliga bankkonton. Folk är inte benägna att ta tag i det själva och där kommer vi in”, säger Ulf Ahrner, vd och medgrundare av Primepilot.
Primepilot är sprunget ur rådgivningsföretaget Delphi och grundarna kommer alla från finans- och rådgivningsbranschen. Ulf Ahrner är övertygad om digitaliserad rådgivning kommer att bli en massprodukt på sparmarknaden.
“Till en början finns alltid en skepsis. Det var samma sak när resebranschen digitaliserades. Först var folk osäkra när de bokade ett hotell på internet, skulle det verkligen finnas ett rum när de kom fram? Men det fungerade och nu; vem går till en resebyrå för att träffa en reserådgivare?”, säger Ulf Ahrner.
Läs mer: Kinnevik satsar halv miljard på robotrådgivare
Primepilot har fått finansiellt stöd av Vinnova och ett par privatinvesterare, bland annat Per Westerberg, tidigare talman i Riksdagen och ordförande för Aktiespararna som också är Primepilots styrelseordförande. Han är en i raden av namnkunniga personer som engagerat sig i den bubblande branschen. Den tidigare Avanza-chefen Nicklas Storåkers har investerat i bolaget Lysa, Collector-grundaren Lena Apler har investerat i Sigma Stocks och Ann Grevelius, tidigare investerings- och strategichef på SEB, har investerat och i fondjämförelsetjänsten Opti.
Att automatiserad rådgivning fungerar råder det idag ingen större oenighet kring. Portföljteorin som används togs fram redan på 50-talet och är vetenskapligt bevisad. Den stora frågan nu är vad som krävs för att robotrådgivning ska bli en tjänst som slår igenom i de breda massorna. Rådgivningsbolaget Lysa hade i maj i år 100 miljoner kronor under förvaltning och Sigma Stocks har gått ut med att de har 2000 kunder, men behöver 20 000 för att nå break even.
“Jag tror att det här ärr genombrottet för en rationell effektiv portföljförvaltning för privatpersoner. Men inget av de svenska bolagen har fått upp någon riktig volym ännu. En vanlig fond behöver ett par miljarder kronor under förvaltning för att gå runt och en robotrådgivare behöver då logiskt en volym på 10-15 miljarder på grund av de ytterst små marginalerna”, säger Filip Peterson, investment manager på SEB Venture Capital.
Läs mer: Primepilot fyller på kassan och lanserar robotrådgivare
Filip Peterson tror att samarbeten med banker kan bli det som får de breda massorna att hitta robotrådgivarna.
“Trovärdighetsfrågan är viktig. Vem är bekväm med att sätta sina pensionspengar och sina barns sparpengar hos ett bolag som man inte har koll på? Genom att samarbeta med en medelstor bank kan man lösa det och samtidigt få tillgång till kundstocken”, säger han.
Ulf Ahrner på Primepilot är inne på samma spår men tror också att något av de stora mediehusen skulle kunna bli avgörande för branschens genombrott.
“Schibsted har köpt bolag och satsat medieutrymme för att få dem att bli etablerade. Bonnier investerar redan i fintech via NFT Ventures och har kapaciteten att satsa en miljard i medieutrymme för att ta marknaden. Jag tror det är en tidsfråga innan de ger sig in i det här”, säger Ulf Ahrner.
För trots att bolagen i nischen knappt har tagit sina första steg har de investerarnas ögon på sig.
”Jag tror inte det finns någon tech-investerare som inte tittar på detta. Det vore närmast tjänstefel att inte göra det”, säger Filip Peterson.
Läs mer: Reportage: Bankrådgivarnas sista strid
En förändring som kan komma att spela robotrådgivarna i händerna är ny lagstiftning från EU som träder i kraft vid årsskiftet. För att en oberoende rådgivare ska kunna kalla sig oberoende krävs då att de inte säljer bolagets egna produkter. Det diskvalificerar till exempel samtliga personliga bankmän på storbankerna.
“Det kan skapa en ökad medvetenhet om oberoende rådgivning. Samtidigt innebär den nya lagstiftningen i princip att de enda som har råd att ge oberoende rådgivning är de elektroniska tjänsterna”, säger Ulf Ahrner.
Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev:
