Hoppa till innehållet

Svenskens Uber-rival stänger jätterunda

Taxiuppstickaren Careem har stängt en D-runda på 500 miljoner dollar där bland annat ett riskkapitalbolag från Dubai och biltillverkaren Daimler deltog.

Magnus Olsson är en av medgrundarna av taxibolaget Careem.
Magnus Olsson är en av medgrundarna av taxibolaget Careem.Foto: Careem.

Careem, som beskrivs som ett Uber i Mellanöstern, har stängt sin D-runda genom att ta in 150 miljoner dollar, eller motsvarande drygt 1,3 miljarder kronor. Det skriver Techcrunch.

I december tog bolaget in första delen av D-rundan, 350 miljoner dollar. 

Pengarna kommer den här gången från riskkapitalbolaget Dubai's Kingdom Holding, som även har investerat i en annan Uber-utmanare, nämligen Lyft, samt bland annat Twitter och Snap. Även den tyska biltillverkaren Daimler deltog i investeringen.

I samband med investeringen bekräftar Careems medgrundare och vd Mudassir Sheikha att bolaget värderas till över 1 miljard dollar.

Innan D-rundan på totalt 500 miljoner dollar hade Careem tagit in 72 miljoner dollar. Enligt Techcrunch kan storleken på den nya rundan tolkas som att investerare ser växande möjligheter för regionala transportutmanare.

Enligt Mudassir Sheikha har Careem omkring 250 000 förare och 10 miljoner användare i appen, som täcker 80 länder i Mellanöstern.

Careem grundades 2012 i Dubai av svensken Magnus Olsson, Mudassir Sheikha och Abdullah Elyas.

”Vi har byggt Careem från lokalnivå. Vi hade inga miljarder på banken från dag ett så i de städer vi funnits längst går vi nu runt rent ekonomiskt. På en global nivå behöver vi fortfarande växa för att täcka våra fasta kostnader men vi är inte i ett läge där vi pressar priser och ger bort gratisresor bara för att visa på användartillväxt”, sade Magnus Olsson sagt i en intervju med Di Digital i april.

Läs intervjun: Så gick svenskens taxitjänst från uppstickare till miljardbolag i Mellanöstern

Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt kostnadsfria nyhetsbrev för att nås av nyheterna först:
Foto:

Innehåll från DeponaAnnons

Digitalt arkiv agerar skyddsnät vid cyberangrepp

Johan Litens, vice vd på Depona.
Johan Litens, vice vd på Depona.

Inom en snar framtid är pappersoriginalen ett minne blott. Frågan som behandlats på högsta politiska nivå spelar en avgörande roll för samhällets fortsatta digitalisering, menar Johan Litens på Depona. Nu blir det viktigare än någonsin att förvara sina verksamhetskritiska data på ett säkert sätt.

Regeringen vill slopa kravet på att bevara räkenskapsinformation i pappersform när digital kopia finns. Den nya regeln beräknas resultera i en årlig kostnadsbesparing på 3,9 miljarder kronor för företagen*.

– För första gången någonsin kan företag och organisationer i Sverige bli 100 procent digitaliserade. Nu kastar vi loss på riktigt, säger Johan Litens, vice vd på arkivföretaget Depona. 

Om det var viktigt att säkra sin digitala miljö tidigare, blir det än viktigare nu. Den som är verksamhetsansvarig måste vara helt säker på att kritiska och känsliga data inte går förlorade om det skulle ske en serverkrasch eller it-attack. 

– Vi har sett exempel på ransomewareattacker där inte ens Sveriges bästa it-forensiker har kunnat nysta upp koderna. Man har blivit tvungen att bygga upp hela it-miljöer från scratch. Just därför är det så viktigt att man har en översikt över sina data och hur den lagras, säger Johan Litens. 

Förblir osmittad vid attack

Här kommer Depona in i bilden. Kundens affärssystem kopplas ihop med Deponas arkivservrar och arkiveringssystemet hämtar då automatiskt verksamhetskritiska data, som kunden har valt ska långtidsarkiveras på en plats skild från it-systemen som man jobbar i dagligen. 

– Det vi också tillför är en offlinebackup. Den förblir osmittad om kundens it-miljö skulle utsättas för en attack, och kan snabbt laddas upp någon annanstans. I praktiken innebär det att man slipper det enorma manuella återskapningsarbete som annars skulle krävts, säger Johan Litens. 

Depona Visual Archive är inte knutet till någon av techjättarna, vilket innebär att kunden kan använda den systemleverantör för den dagliga it-driften som de själva föredrar. Arkivlösningen jobbar på i bakgrunden, utan att kunden behöver göra något. 

– Med en bra arkivtjänst och backup, har du minskat fallhöjden och kan arbeta mer fritt och agilt i vardagen. Om det fallerar i den dagliga verksamheten finns det ett digitalt skyddsnät som motverkar de kostsamma och mödosamma konsekvenserna av ett it-haveri, säger Johan Litens och fortsätter:

– Jag upplever att man fram tills nyligen sett på cyberattacker som force majeure, en onormal händelse som verksamheten varken räknat med eller har en strategi för att hantera. Nu kan man inte skylla på det längre. 2024 måste man ha kontroll och ordning på sina data. 

Tre tips för säker datahantering

1. Identifiera vilka data som absolut inte får försvinna eller låsas.

2. Upprätta ett helt separat digitalt skyddsnät för denna typ av data. Desto mer avskild från den dagliga driften, desto mer sannolikt är det att informationen är i orört skick om du skulle råka ut för en attack. 

3. Lagringen måste ske systematiskt och per automatik. Manuella processer innebär risker för mänskliga fel. 

*Källa: Regeringen.  

Läs mer om hur du skapar ett digitalt skyddsnät här. 

 

Mer från Depona

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Depona och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera