Hoppa till innehållet

Debatt: Dumma pengar går främst till män

Den närmast systematiska diskrimineringen av kvinnor i riskkapitalsammanhang är välkänd sedan länge. Felet ligger i systematiken med vilken vi fördelar riskvilligt kapital, skriver Johan Jörgensen, styrelseordförande i Fundedbyme. 

Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46.
Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46.

Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46

Detta är en debattartikel. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se


Häromveckan landade en genomgång från DI Digital av de svenska riskkapitalinvesteringarna med en duns. Den slog fast att 93 procent av de svenska riskkapitalbolagens tech-investeringar (venture capital) så här långt i år gjorts i bolag med manliga grundare.

Tyvärr är detta inte någon nyhet. Den närmast systematiska diskrimineringen av kvinnor i riskkapitalsammanhang är välkänd sedan länge. Det märkliga är att den tillåts fortsätta. För det är ju inte så att den ena halvan av befolkningen har sämre idéer, har mindre attraktiva investeringsobjekt eller är sämre entreprenörer.

Eller – hemska tanke – kan det bero på sättet kapitalet tillhandahålls som snedvrider konkurrensen om de resurser entreprenörer behöver för att växa?

Låt oss titta på kapitalet i sig. Det är huvudsakligen vårt pensionkapital som utgör grunden för det riskkapital som olika riskkapitalaktörer investerar i de manliga entreprenörerna. Tanken är egentligen god – genom att hitta framtidens Spotify, King eller Klarna ska våra pensionsmedel växa mer än på börsen.

Den andra sidan av myntet är att riskkapitalet är en fantastisk möjlighet för entreprenörer att få möjlighet att förverkliga sina drömmar och bidra till att samhället utvecklas och blir bättre. Detta kapital har dock tjänats in av både kvinnor och män, men tydligen är det bara männen som ska få möjligheten att växa med hjälp av detta kapital.

Är kvinnliga företagare sämre än manliga? Snarare tvärtom. På område efter område visar kvinnorna snarare att de är bättre lämpade än sina manliga kollegor på att sköta saker som kräver intelligens och ledarskap.

Felet ligger snarare i systematiken med vilken vi tillhandahåller riskvilligt kapital till entreprenörer. Fråga vem som helst i riskkapitalbranschen vad som utmärker dem som söker – och får – riskkapital: lätt megalomana manliga entreprenörer med narcissistiska drag och tankar om världsdominans. Och när dessa entreprenörer blir äldre hamnar många av dem som investerare på olika riskkapitalfonder.

Felet ligger i systematiken med vilken vi tillhandahåller riskvilligt kapital till entreprenörer.

Kanske är det inte så konstigt. Riskkapitalet jagar den där en-på-miljonen-entreprenören som kan slå till och bli hur stor som helst.

Men det innebär också att riskkapitalet systematiskt diskriminerar verksamheter som kanske inte har samma skyhöga riskprofil, men som ändå kan erbjuda fantastiska tillväxtmöjligheter och långsiktigt företagsbyggande av den typen som skapar jobb och tillväxt och inte bara en fantastisk så kallad ”exit” till andra sidan Atlanten som gör investerare och grundare snuskigt rika.

Låt oss istället titta på hur det ser ut inom crowdfunding, där de breda investerarkretsarna bjuds in att investera direkt i framtidens entreprenörer utan att ha en så kallad ”investment manager” som filter.

Av cirka 100 avslutade investeringsrundor på FundedByMe ser fördelningen ut så här:

Alla startade kampanjer: Kvinnliga entreprenörer, 14,5% Manliga entreprenörer, 85,5%

Alla lyckade kampanjer: Kvinnliga entreprenörer, 26% Manliga entreprenörer, 74%

Andel av kampanjer med kvinnliga entreprenörer som lyckats: 75%

Andel av kampanjer med manliga entreprenörer som lyckats: 41%

Slutsatsen är lika självklar som brutal. Kvinnliga entreprenörer är överlägset mer attraktiva som investeringsobjekt än manliga entreprenörer när den stora massan får välja.

Det är givetvis lätt för investerarna på Fina Gatan att avvisa den grå massan som ”dum” och ”oinformerad”, men då har man helt missat vad som driver den nya tidens entreprenörskap – nätverken och förmågan att engagera andra i sin verksamhet.

Kvinnor är nätverksbyggare i högre grad än män. Crowdfunding är investeringar plus nätverk. Både nätverken och kvinnorna verkar ha insett att crowdfunding är en bättre väg till både kapital, tillväxt och riskjusterad avkastning.

Så, även om det verkar svårt att lära de gamla hundarna i riskkapitalbranschen att kvinnliga entreprenörer är minst lika attraktiva som sina manliga kollegor kan kvinnliga entreprenörer äntligen rösta med fötterna och hitta andra sätt att finansiera sig på.

Om några år spår branschvetare att crowdfunding är större än traditionellt riskkapital. Och om trenderna får råda kanske det då blir så att andelen riskkapital som går till kvinnor till och med minskar, helt enkelt eftersom de kvinnliga entreprenörerna har hittat ett bättre sätt att få tillgång till de resurser de behöver för att växa.

Argumentationen ovan leder också till en annan slutsats. Om det är så att vi som samhälle vill ge kvinnliga entreprenörer samma förutsättningar som män så måste vi sluta att kollektivt slussa kapitalet via de strukturer som systematiskt diskriminerar kvinnor. Och istället börja slussa kapitalet via de strukturer som faktiskt ger kvinnor de förutsättningar som krävs för att växa sina verksamheter och lyckas som entreprenörer, till gagn för samhället i stort.

Tills detta sker: FundedByMe finns här för kvinnliga entreprenörer redan nu. Strunta i gammelfinansen, välkomna till framtiden!


Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46

Detta är en debattartikel. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se

Innehåll från Techstep SwedenAnnons

Mac som nyckelverktyg för attraktiva arbetsgivare

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep
Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep

Införandet av Mac i en organisation inrymmer mer än bara val av hårdvara; det är ett strategiskt beslut som ger konkurrensfördelar i kampen om talangerna.

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser är ett måste, säger Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep.

I takt med att det moderna arbetslandskapet förändras står företag inför nya utmaningar och möjlighet när det kommer till att locka till sig och behålla de bästa talangerna. En framträdande trend i både USA och Storbritannien är att fler företag erbjuder Mac till sina anställda jämfört med de nordiska länderna, även om företag i Norden börjar förstå fördelarna med att inkludera Mac i sin IT-miljö.

Användarperspektiv och viktiga överväganden

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, förklarar att många unga talanger växer upp med Apple-produkter idag och föredrar Macs användargränssnitt. 

– Om de anställda får jobba med teknik de är bekväma med har det en direkt inverkan på prestation, motivation och lojalitet mot företaget. Att tappa personal kostar pengar och man går miste om talang och innovation, säger han.

Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep, förklarar att företag ofta bara ser till den initiala kostnaden för en Mac, men jämfört med en PC är den totala ägandekostnaden ofta lägre.

– Mac-datorer kräver färre IT-resurser för hantering och support, vilket ger en lägre driftkostnad. 

Pontus tillägger att Mac:en, jämfört med andra PC-maskiner, har ett avsevärt högre andrahandsvärde vilket förbättrar kostnadskalkylen ytterligare samtidigt som återbruk av IT-utrustning är ett måste för att nå hållbarhetsmål.

Utmaningar och lösningar för implementering av Mac i företag

Fredrik lyfter även fram de utmaningar som företag kan stöta på när de inför Mac i sin tekniska miljö. Han berättar att många IT-avdelningar i Norden varit tveksamma till att ta in Mac.

– Jag tror att det bottnar i en osäkerhet kring hur klienterna ska hanteras. Det, i kombination med att det saknas resurser och kompetens, gör att företag tvingas tacka nej även om de egentligen vill tacka ja och erbjuda Mac till sina medarbetare.

Mac är en otroligt företagsvänlig plattform. Med verktyg som Jamf för enhetshantering föreligger inga tekniska hinder som möjliggör ett effektivt införande. 

– Saknas kompetens internt kan man anställa eller ta konsulthjälp, men det blir allt vanligare att företag köper en tjänst där klient och managering paketeras tillsammans. Vilken väg man än väljer måste onboardingen av Mac göras ordentligt, annars riskerar man att skapa skugg-IT på företaget då användarna kommer ta saken i egna händer.

Fredrik säger avslutningsvis: 

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser och erbjuda Mac-datorer är inte bara ett sunt affärsbeslut från ett produktivitets-, kostnads- och hållbarhetsperspektiv, utan ett måste för att attrahera talanger, bolagets viktigaste resurs, och det är avgörande för att bibehålla konkurrenskraft. 

 

 

Mer från Techstep Sweden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Techstep Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera