Hoppa till innehållet

Debatt: ”Nordeas vd förstår inte bitcoin”

Casper von Koskulls utspel om bitcoin visar bara att Nordea är på fel sida vår tids viktigaste teknologiska skifte, skriver bitcoin-entreprenören Christoffer de Geer.

Christoffer de Geer är vice vd på BTCx, en börs för kryptovalutor.
Christoffer de Geer är vice vd på BTCx, en börs för kryptovalutor.

Nyligen gav sig Casper von Koskull, Nordeas vd, på bitcoin. Bitcoin är en ”absurd” konstruktion som trotsar logik men blockkedjetekniken är ”superviktig”, påstår han.

Jag skulle vilja påstå att denna åsikt börjar bli allt vanligare bland många som inte har satt sig in i vad bitcoin och blockkedjan innebär för vårt samhälle. Så låter klockorna hos de som förstår absolut minst om den här teknologin, hävdar jag. Nedan tänkte jag gå igenom Caspers artikel och bit för bit förklara varför jag tror att han är på fel sida av vår tids viktigaste teknologiska skifte.

... vad tror ni hade hänt om Sverige förbjöd ett specifikt ord i det svenska språket? Det hade nog blivit det mest populära ordet någonsin

Casper tror att man kan ”låta något som bitcoin leva”. Det han inte förstår är att bitcoin är långt långt utanför Nordeas, Sveriges eller ens människans kontroll.

Bitcoin är ett protokoll, eller kanske ännu mer likt ett språk för att skicka värde – precis som internet är ett språk eller ett protokoll för att skicka information. Det finns där att användas, oavsett vad länder eller banker tycker och tänker. För att leka med tanken att “Sverige skulle förbjuda bitcoin”, vad tror ni hade hänt om Sverige förbjöd ett specifikt ord i det svenska språket? Personligen tror jag att det hade blivit det mest populära ordet någonsin.

Jag förstår såklart också Caspers uttalande. Han är orolig för vad bitcoin och andra kryptovalutor kommer göra med hans industri. Visar sig bitcoin användbart för någon så har nu denne friheten att använda det. Det sätter konkurrens på bankerna. Så jag förstår att Casper von Koskull är rädd, för till skillnad från honom så tar inte bitcoin en välförtjänt sovmorgon på helgen.

Vem skulle betala för en konsertbiljett om en av ingångarna till konserten var obevakad?

Det finns dock aspekter av det hela där jag håller med Casper. Exempelvis när han pratar om bitcoin och regleringar så säger han att ”jag förstår det inte – det är absurt”. Här håller jag med honom, i alla fall i det att han inte verkar förstå det här.

Nordeas vd uppger också att ”Det finansiella systemet är bara så starkt som sin svagaste länk”, och även detta kan jag skriva upp på. För vem skulle betala för en konsertbiljett om en av ingångarna till konserten var obevakad?

Precis som hål i en damm så läcker vatten ut den enklaste vägen, så om bankerna inte erbjuder en enklare lösning än vad bitcoin kommer att göra när det har mognat så kommer nog jag – och miljontals andra som är trötta på bankdagar och 10–15 fasoner – att välja det enklast möjliga sättet att leva våra liv.

”Givet att det finns mycket bevis på att bitcoin används för ekonomiska brott, vad är poängen?" frågar sig Casper von Koskull.

Poängen, Casper, är just att åsikter från folk som dig själv plötsligt blivit irrelevanta. Folk köper mat och medicin i Venezuela för bitcoin då deras egna land förbjuder dem. I Venezuela sade nämligen mäktiga män ifrån och såg hellre svält än vad de kallade för ”kapitalflykt”. Bitcoin blir en antireaktion mot avsaknaden av ekonomisk frihet.

Utvecklingen påminner om när internet kom. Då var det bara att anpassa sin affärsmodell efter tekniken istället för att försöka knöla in tekniken i affärsmodellen. Tråkigt nog tror jag, på bedömningen av dina uttalanden, att Nordea blir den sista banken i Sverige – eller förlåt, i Finland – att förstå logiken i det hela.

Nämligen att bitcoin och blockkedjan också är något man själv får anpassa sig efter – inte något som ryms inom gamla strukturer.

Christoffer de Geer

Vice vd på bitcoinbörsen BTCx


Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Mejla digital@di.se!

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera