Hoppa till innehållet

Elbilar skapar litiumrush i Nevada

Behovet av batterier till elbilar har satt igång en rush efter litium i öknen utanför Las Vegas i USA. Småstäderna i den gamla guldgrävartrakten hoppas på nytt liv men miljöaktivister varnar för boomens baksidor.

Walter Weinig från Pure Energy Minerals kontrollerar en av de pumpar som företaget använder för att få upp litiumhaltigt grundvatten.
Walter Weinig från Pure Energy Minerals kontrollerar en av de pumpar som företaget använder för att få upp litiumhaltigt grundvatten.Foto: Anders Ahlgren/TT

Hettan får horisonten att dallra framför de blå bergen. Kaniner hoppar mellan de torra buskarna. Delar av marken är täckt av vita saltkristaller och liknar ett vinterlandskap.

Området kring Clayton Valley, en uttorkad saltsjöbotten tre och en halvtimme nordväst om Las Vegas, har genom åren präglats av guldrusher och silverutvinning.

Men nu flockas gruvföretagen i dalen på jakt efter en annan metall. Här driver sedan 50 år tillbaka bolaget Albemarle Nordamerikas enda litiumgruva. Ett tjugotal andra företag har på senare år gjort inmutningar i området i hopp om att hämta upp litium ur grundvattnet djupt under marken. Träpålar sticker upp ur gruset där gruvspekulanter har markerat intresse för att utvinna lättmetallen.

Läs mer: Northvolt vill ta in en miljard till sin jättefabrik 

”Det är samma metod för att muta in mark som under gamla tiders guldrush”, säger Walter Weinig.

Weinig är geolog och projekteringschef på kanadensiska Pure Energy Minerals, det bolag som mutat in störst yta i Clayton Valley. Företagets knallröda pumpar syns här och där som färgklickar i det brunaktiga landskapet, där de borrar upp prover för att testa litiumhalten i marken. Litiumutvinning är en dyr och komplicerad process, men framtida lönsamhet lockar.

”Vi började arbeta här 2014 när det blev tydligt att elbilar var på väg att bli mer än en smal nischmarknad”, säger Weinig.

Deutsche Bank räknar med att efterfrågan på litium, som är en avgörande komponent i elbilsbatterier, kommer att öka mellan 60 och 250 procent de kommande åren. Priset på metallen har stigit med nästan 50 procent på ett år och de ledande producenterna har svårt att möta efterfrågan.

Blickarna dras mot Nevada. Elbilstillverkaren Tesla bygger en jättefabrik i norra delen av delstaten, där de inledde produktion av litiumjonbatterier i januari. Pure Energy Minerals har tecknat ett avtal med Tesla om att leverera en hemlig mängd litium till fabriken.

”Det är attraktivt för oss att ha en tänkbar kund bara tre timmars körning härifrån”, säger Weinig.

Teslas plan är att deras "Gigafactory" ska bli världens till ytan största fabrik när den är färdig, och har lovat skapa mellan 20 000 och 30 000 jobb i regionen. Även i Sverige pågår planer för att bygga Europas största batterifabrik i Skellefteå, som påminner om Teslas bygge i Nevada.

Pure Energy Minerals räknar med 72 arbetstillfällen när de, om allt går som planerat, kan inleda litiumutvinning i slutet av nästa år. Det skulle glädja Michael J. Catlett från byn Silver Peak, det samhälle som ligger närmast gruvområdet i Clayton Valley.

”Vi behöver mer folk här”, säger han.

Den lilla gruvbyn med 107 invånare grundades 1864 efter att silver hittades i området och består av en samling skjul, husvagnar och skrotupplag i den heta öknen. Här finns ett nedstängt motell med spånplattor över fönstren, en lika igenbommad bensinmack och en dammig lekplats. De enda människor som syns till sitter på Catletts bar "Old School". På väggarna hänger svartvita foton från när Silver Peak var i bättre form, med parader på gatorna.

Läs mer: Tesla säger sig ha kapat batterikostnaderna rejält 

”Jag hoppas att litiumet kan ge fler jobb”, säger Catlett, som arbetade i den lokala guldgruvan innan han blev barägare.

”När guldgruvan stod på topp bodde det minst 300 personer i stan. Det gick 60 barn i skolan, men nu är det bara sex elever, från lekskola till åttonde klass. Men Silver Peak är en härlig plats. Jag älskar friheten här.”

Litiumboomen har inte gjort någon större skillnad för barens ruljans, enligt Catlett.

”Vi har väl runt 20 gäster en vanlig dag. Oftast är det samma som kommer flera gånger.”

I närliggande Tonopah med drygt 2 500 invånare säger sig däremot Marlena Dufour ha märkt en förändring på det motell där hon arbetar.

”Det här kommer bli större än guldrushen 1981”, säger hon.

”Det kommer mer folk från gruvindustrin hit. Vi är alltid fullbelagda och ett nytt motell ska öppna en bit längre ner längs motorvägen. Stan är på väg mot ett uppsving!”

Men alla är inte nöjda.

”Jag är orolig över miljön”, säger 82-åriga Kathryn D. Charles, som står intill sin lila sportbil och väntar på brevbäraren utanför den husvagnspark där hon bor i närheten av Tonopah.

”Utvinningen förstör bra mark, och det är ett otroligt slöseri med vatten.”

I öknen syns de mjölkvita och turkosa dammar där Albemarle låter det salthaltiga grundvatten som pumpats upp ur marken avdunsta i värmen för att komma åt litiumet. Samtidigt som Nevada är USA:s torraste delstat använder litiumgruvan omkring 20 miljarder liter vatten om året.

Läs mer: Tesla-svensken miljardsatsar på stor batterifabrik 

”Det är obscena mängder vatten som går förlorade”, hävdar Patrick Donnelly från miljöorganisationen Center for Biological Diversity i Las Vegas.

”Det finns också problem med luftkvaliteten. Avdunstningsprocessen skapar damm, vilket påverkar inandningsluften för folk som bor i trakten.”

Pure Energy Minerals planerar att använda en ny teknologi för att utvinna litium maskinellt, utan avdunstningsdammarna, vilket skulle spara vatten. Men ännu har metoden inte testats i stor kommersiell skala. Det vanliga sättet att utvinna litium skadar ekosystemet, hävdar Patrick Donnelly.

”Att pumpa upp grundvatten ur marken i det här torra området och låta det avdunsta leder till att vattenkällor torkar ut. Det drabbar många arter här, som hjortar och kaniner, som är beroende av källorna för dricksvatten.”

(TT/Di Digital)

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera