Annons

Fintech-bolag skonas när bankskatt läggs ner

Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten. Foto: Fredrik Sandberg.
Finansminister Magdalena Andersson (S) lovar att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten. Foto: Fredrik Sandberg. Foto: Fredrik Sandberg
Regeringen går inte vidare med det kritiserade förslaget om en ny bankskatt, som bland annat hade slagit mot fintechsektorn. I stället föreslås en höjning av bankernas avgifter till resolutionsreserven och en mer ”renodlad” bankskatt.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Regeringen lägger ner planerna på en ny bankskatt. Men bankerna kan bidra mer än i dag och bör också göra det, säger finansministern.

”Vi har erfarenheter som visar att finansiella kriser är kostsamma för alla aktörer. Det är viktigt att under goda tider se till att reserven fylls på”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) på dagens pressträff.

Regeringspartierna och Vänsterpartiet har enats om att inte gå vidare med det utredningsförslag om en ny skatt för finanssektorn som sablats ner av flera remissinstanser.

Beslutet att skrota utredningsförslaget motiveras med att det skulle kunna få negativa effekter för så kallade ömsesidiga livbolag och för den snabbväxande finansiella tekniksektorn. Skatteverket har påpekat att över 300 000 företag skulle kunna påverkas av den föreslagna skatten. Det är många gånger fler än de knappt 11 000 företag som räknas till finanssektorn.

”Den är väl bred”, säger finansminister Magdalena Andersson (S) om utredningen.

Men bankerna och deras ägare kan inte andas ut ännu. Regeringen lämnar nu ett nytt förslag om en ”renodlad” bankskatt som är ”förenlig med EU-rätten”.

”Vi kommer att fortsätta arbetet med en snävare bankskatt som överensstämmer med EU-rätten”, säger Andersson.

Läs mer: SEB och ekonomiappen Tink fördjupar samarbetet

Dessutom föreslår regeringen att bankernas avgifter till resolutionsreserven höjs från dagens 0,09 procent till 0,125 procent av bankernas skulder. Det innebär tre miljarder kronor till 2018 och sex miljarder kronor till 2019, vilket stärker statens finansiella sparande, säger Per Bolund.

Resolutionsreserven är ett slags räddningsfond som ska kunna användas för att pumpa in nytt kapital i krisbanker.

Bankföreningen är kritisk till planerna på en höjning av resolutionsavgiften.

Redan i utgångsläget är den sju miljarder kronor per år. Den är redan väsentligt högre än i andra EU-länder och överlag har det tillkommit en rad extra skatter och avgifter för banker de senaste åren, sade Bankföreningens vd Hans Lindberg till TT under fredagen.

TT / Di Digital

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies