Hoppa till innehållet

Izettle och Truecaller sågar regeringens skatteförslag

Tungviktarna underkänner regeringens plan för beskattning av personaloptioner. “Det är vansinne”, säger Jacob De Geer.

 

Alan Mamedi (tv) är vd för Truecaller; Jacob De Geer för Izettle.
Alan Mamedi (tv) är vd för Truecaller; Jacob De Geer för Izettle.

Izettle (NTL) och Truecaller (NTL) är bland de stora svenska techbolagen som inte omfattas när regeringen föreslår en lättare beskattning av personaloptioner. Förslaget täcker nämligen endast företag med högst 50 anställda och 80 miljoner kronor i nettoomsättning.

Izettles vd Jacob De Geer (NTL) är väldigt kritisk till förslaget.

“Det är vansinne, det är hål i huvudet. Jag tycker att det saknar all form av logik”, säger han.

Läs mer: Trots protesterna – Spotify får ingen skattelättnad

En av förändringarna regeringen gjort gentemot den kritiserade utredningen är att gränsen för när ett företag räknas som nystartat ändrats till tio år, från tidigare sju år. Men taket som avser personalstyrkan och omsättningen slår hårt, enligt Jacob De Geer.

“Det gör att vi blir extremt hämmade i vårt talangsökande. Vill man till exempel ha världens bästa designer, då konkurrerar man med Google, Facebook och liknande, och de erbjuder optioner”, säger han.

Det kan också skapa skevhet när bolag ska rekrytera och som ger fördel till de mindre bolagen, anser han.

Det känns som om utredarna inte förstår.

Alan Mamedi (NTL) på Truecaller, som i fjol drog ner sin personalstyrka från 100 till omkring 80 och alltså inte omfattas av förslaget, är också han kritisk.

”Jag har inte sett hela förslaget i nuläget, men om villkoren kring antal anställda och omsättning stämmer är det självklart en besvikelse”‚ säger Alan Mamedi i en skriftlig kommentar till Di Digital.

”Det känns som om utredarna inte förstår i vilka faser det är som viktigast att både kunna attrahera och behålla personal för att lyckas långsiktigt”, säger Alan Mamedi.

Samtidigt är Truecallers vd positiv till att förslaget anser ett företag vara nystartat i tio år liksom att det omfattar befintliga delägare med anställning.

Jacob De Geer pekar på reformer som gjordes under 1990-talet, till exempel bredbandssatsningar och hem-pc, som gjort att Sverige legat i framkant i den digitala omställningen.

Förslaget beräknas kosta 210 miljoner kronor per år. Jacob De Geer anser att regeringen agerar extremt kortsiktigt och stirrar för mycket på budgeten nästa år.

“Man måste se längre än budgeten nästa år, det här är en framtidsfråga. Med digitaliseringen går det så otroligt fort. Vad gör vi om 10 år när de stora industribolagen försvunnit?”

Läs mer: Damberg: ”Vi har inte oändliga resurser”

NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas om bolagen, investerarna och personerna i den nordiska techsektorn.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera