Historien om hur affärsängeln Jane Walerud kom att satsa på Klarna har blivit smått legendarisk.
Inget kändes intressant. Men när Niklas Adalberth började tala ställde jag genast ner vinglaset och lyssnade.
Det hela började på ett julmingel på Handelshögskolans inkubatorprogram, SSE Business Lab i Stockholm 2004. Jane Walerud var där med ett vinglas i handen när det blev dags för underhållningen. Studenterna skulle pitcha sina affärsidéer på scen.
”Inget kändes intressant. Men när Niklas Adalberth började tala ställde jag genast ner vinglaset och lyssnade. Det slutade med att jag och Sebastian Siemiatkowski stod längst bak, vid stövlarna och rockarna, och pratade om affärer i en timme. Sedan sa jag att jag ville investera”, säger Jane Walerud.
Klarna (NTL), eller Kreditor som bolaget hette från början, var då inte mycket mer än några flödesscheman skissade på ett papper. Men Jane Walerud (NTL) såg stor potential i idén och dess tre grundare – Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth och Victor Jacobsson.
Utan Erlang hade det tagit flera år att få fram produkten. Nu tog det 4 månader.
”De hade ingen affärsplan. Men de var kommunikativa, smarta och arbetsvilliga”, mins Jane Walerud som inledningsvis investerade 600 000 kronor i utbyte mot 10 procent av bolaget.
Vad var den ursprungliga affärsidén med Klarna?
”På den tiden var många rädda för att lämna ut sin kreditkortsinformation på nätet. Vidare var många näthandlare rädda för att inte få betalt. Klarna skulle lösa detta genom att ta över säljarens risk och låta köparen betala med faktura först när de fått varan. Man såg till att båda parterna kände sig trygga”, säger Jane Walerud.
Vilka affärsmässiga fördelar såg du?
”Jag såg att själva tjänsten kunde bli mycket lönsam, vilket är bra, för då har man råd att göra fel. Sedan såg jag att Klarna skulle bli ett perfekt projekt för mitt Erlang-gäng”, säger den i dag 54-åriga affärsängeln.
Klarnas tre grundare: Victor Jacobsson, Sebastian Siemiatkowski och Niklas Adalberth.
Programmeringsspråket Erlang sår för ”Ericson Language” och började utvecklas på Ericsson redan i slutet av 80-talet. Språket användes internt för närmare 20 produkter, men många programmerare drog sig ändå för att nischa in sig allt för mycket på det.
”Erlang-kunskap var inget som stärkte ens CV om man ville ta sig vidare från Ericsson”, säger Jane Walerud, som är uppväxt i Kalifornien, utbildad på Stanforduniversitetet och flyttade till Sverige som 20-åring 1983.
Läs mer: Walerud på lista över morgondagens techmiljardärer
I mitten av 90-talet jobbade hon på Telia, som då byggde Sparbankens första internetbank. 1997 anställde Ericsson henne som försäljningschef på avdelningen ”Erlang Systems”.
”De anställde mig för att sprida Erlang utanför Ericsson. Men redan efter några månader förbjöd man användning av språket i nya produktutvecklingsprojekt”, minns Jane Walerud, som trots motgången jobbade vidare på Erlang Systems och på Ericssons Computer Science Lab, där språket uppfanns.
Följande år, 1998, släpptes Erlang som ”open source”-språk, sedan Jane Walerud presenterat idén för ledningen.
”Vi insåg att man borde göra något med detta direkt”, säger Jane Walerud.
Det fans då 41 affärsidéer i kretsen kring Erlang. Och i slutet av 1998 hoppade hon och en rad andra medarbetare av telekomjätten för att starta Bluetail, ett bolag som med pengar från SEB Venture Capital (NTL) skapade säker drift för e-post och andra webbfunktioner.
”Erlang är gjort för att hantera många små processer som delas mellan många datorer. Det är väldigt stabilt och skalbart, man kan lägga till nya enheter allteftersom. Det är sånt som är självklart idag med datakapacitet i molnet, men då var det före sin tid”, säger Jane Walerud, som blev vd för Bluetail.
Redan efter 18 månader köptes Bluetail för 1,4 miljarder kronor av Alteon som i sin tur köptes av telekomjätten Nortel. På pappret kammade de tolv grundarna hem cirka 60–80 Mkr var på affären.
”Men vi var inlåsta och Nortels aktie rasade efter en skandal i bolaget, så det blev inte så mycket kvar”, säger Jane Walerud, som ändå hade tillräckligt mycket pengar på banken för att börja investera i bolag som Klarna, Lensway (NTL) och Tobii (NTL).
Jane Waleruds investering i Klarna bör vara hennes bästa någonsin. Bolaget värderades i fjol till 19 miljarder kronor.
”Klarna hade aldrig blivit det bolag vi känner till idag utan de här programmerarna som är i världsklass. Utan Erlang hade det tagit flera år att få fram produkten. Nu tog det fyra månader. Man fick skalbarhet och hade ett enormt försprång mot konkurrenterna”, säger Jane Walerud, som idag sålt merparten av sitt Klarna-innehav.
Även programmerarna i Erlang-gänget fick andelar i Klarna.
Efter Bluetail, Nortel och Klarna gick delar av Waleruds ”Erlang-gäng” vidare till att grunda Tail-F, ett bolag som använde Erlang för att konfigurera nätverk. Det svenska bolaget, som även det hade SEB Venture Capital som huvudinvesterare, såldes till Cisco för 1,5 miljarder kronor för två år sedan.
Erlang är fortfarande både en otrolig teknologi och lite av ett hemligt vapen
Ett annat styrkebevis för Erlang är att språket använts för att bygga meddelandeappen Whatsapp som för ett par år sedan såldes till Facebook för ofattbara 123 miljarder kronor.
Läs mer: Jane Walerud investerar 3 Mkr i bot-coach
För ett par veckor sedan stod Jane Walerud på scen vid Erlang User Conference och intervjuades tillsammans med de fyra upphovsmännen till Erlang: Mike Williams, Bjarne Däcker, Robert Virding och Joe Armstrong. Hon säger att hon kommer fortsätta följa språkets utveckling och hålla kontakterna med sitt växande ”Erlang-gäng” vid liv.
”Jag är deras och de är mina. Erlang är fortfarande både en otrolig teknologi och lite av ett hemligt vapen här i Sverige. Jag tror det kan ligga till grunden för fler spännande bolag i framtiden”, säger hon.
För mer om Jane Walerud och Erlang, lyssna på senaste avsnittet av Digitalpodden.
