Hoppa till innehållet

Pensionsmyndigheten slår fond-appen Kollektiva på fingrarna

Pensionsmyndigheten tvingar Kollektiva att sluta låta sina kunder byta fonder direkt i appen. Detta sedan Kollektiva ägnat sig åt ”ett otillåtet användande” av spararnas bank-ID.

Pontus Kristiansson, vd för Kollektiva som ska tjäna pengar på crowdsourcade fonder.
Pontus Kristiansson, vd för Kollektiva som ska tjäna pengar på crowdsourcade fonder.

Pensionsappen Kollektiva har dragit in cirka 40 miljoner kronor i riskkapital sedan lanseringen i fjol. Bland annat har Sigma-grundaren Dan Olofsson och Collector-grundaren Lena Apler investerat i bolaget.

Läs mer: Springfield nästa för superängeln Lena Apler

Tjänsten samlar information om sina användares fondval hos Pensionsmyndigheten. Sedan hjälper man dem att ta rygg på de mest framgångsrika spararna i systemet.

Sedan starten i augusti i fjol har Kollektiva låtit sina användare byta fonder direkt via appen, genom att använda sitt eget bank-ID. Men i spåren av skandalen kring Falcon Funds, där flera miljarder kronor har gått förlorade, har Pensionsmyndigheten börjat ta i med hårdhandskarna mot alla fondbyten som inte sker på den egna plattformen.

Läs mer: Så spräckte Di ”Falcon Funds”-skandalen

I mitten av oktober begärde Pensionsmyndigheten att Kollektivas fondbytarverktyg stängs.

”Kollektivas fondbytarrobot innebar att man kunde byta till deras fonder utan att, som sparare, vara inne på Pensionsmyndighetens hemsida. Det är enligt oss ett otillåtet användande av spararen bank-ID och inte förenlig med vårt samarbetsavtal”, skriver Rasmus Bjälkeson, processansvarig för fond- och finansadministration på Pensionsmyndigheten, i ett mejl till Di Digital.

Nicklas Larsson på Kollektiva bekräftar att man följt Pensionsmyndighetens begäran.

”Våra fondval är kvar som tidigare, men vårt verktyg möjliggör inte bytet längre. I stället hänvisar numera våra kunder till Pensionsmyndighetens hemsida”, säger han.

Han håller dock inte med om beskrivningen att man brutit mot avtalet.

”Pensionsmyndigheten införde nyligen en del om god sed i avtalet med oss. Det skedde i spåren av Falcon Funds-skandalen. Målet är väl att säkerställa att alla spelare är seriösa och att problemet med id-kapningar inte upprepar sig i systemet”, säger Nicklas Larsson.

Kollektiva förhandlar just nu med Pensionsmyndigheten om hur man ska skapa en enkel tjänst som även lever upp till Pensionsmyndighetens krav att alla fondbyten endast ska ske via myndighetens egen plattform.

I maj i år kunde vd Pontus Kristiansson presentera ett samarbete med fondförvaltaren SFM Stockholm om att lansera Sveriges första fonder där förvaltningsunderlaget är crowdsourcad kunskap. Därmed har Kollektivas användare möjlighet att spara i fonder vars portfölj bygger på de mest framgångsrika sparare ur sin generation, i fonder som ”Kollektiva bästa 50-talister”.

Något förenklat så ska innehållet i dessa fonder spegla portföljerna för de 15 procent av pensionsspararna hos myndigheten som har de bästa portföljerna.

Läs mer: Pensionstjänsten Kollektiva lanserar fonder

Fonderna lanserades i det statliga pensionssystemet i början av september och har en fondavgift på 0,41 procent.

”Jämfört med andra blandfonder är 0,41 procent lågt. Men vi vill ner till 0,3 procent genom att få in fler kunder och effektivisera förvaltningen”, säger Nicklas Larsson, marknadschef på Kollektiva med 28 000 användare i dag.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera