I helgen ersattes de politiska diskussionerna från Almedalen i mitt Twitterflöde av vuxna män och kvinnor som pratade om att fånga färgglada låtsasmonster med sina mobilkameror.
Tack tack, @Expressen! #PokemonGO pic.twitter.com/7lasvAXXOG
— Linus Larsson (@LinusLarsson) 12 juli 2016
Mobilspelet Pokemon Go ser ut att vara årets mobilfluga redan nu, bara ett par dagar efter lansering. Några officiella nedladdningssiffror finns inte än, men enligt vissa mätningar är spelet redan mer populärt än dejtingappen Tinder bland Android-användare. Snart väntas det ha fler aktiva användare än Twitter. Utgivaren Nintendos aktie rusade med 25%, en ökning av börsvärdet på nära 80 miljarder kronor, över helgen.
För den som är intresserad av maktbalansen i det digitala näringslivet finns flera skäl att studera fenomenet närmare. Här är två av dem.
1. Gammal är äldst, och varumärke är (nästan) allt
Pokemon Go är utvecklat av Google-avknoppningen Niantic, men ges ut av den japanska speljätten Nintendo. Nintendo är ungefär så långt ifrån ett kaxigt startupbolag det går att komma. Det är en anrik och traditionsbunden japanskt börsjätte som tjänar pengar främst på varumärken med anor i det sena 80-talet. Bland dem klassiker som Super Mario Bros, The Legend of Zelda och såklart Pokemon.
Samtidigt har Nintendo en lång historia av att lyckas återuppfinna sig självt, inte sällan på ruinens brant. Bolaget mer eller mindre uppfann det moderna, sociala spelandet – det som på branschspråk brukar kallas för casual gaming – med spelkonsolerna Wii (från 2006) och Nintendo DS (från 2004), samt satte ramarna för hur moderna 3d-spel väntas se ut och fungera med klassikern Super Mario 64 från år 1996.
AR-teknikens verkliga genombrott kom tack vare ett 125 år gammalt japanskt storföretag med rötterna i spelkortstillverkning.
Nu ser det ut som att man är på väg att göra samma sak igen, fast på mobilen och med den hittills relativt oprövade tekniken augmented reality (AR). Jättar som Microsoft och Google har investerat miljardbelopp i AR, som går ut på att virtuella objekt visas ovanpå den verkliga världen genom till exempel en mobilskärm. Men de riktigt framgångsrika applikationerna har lyst med sin frånvaro. Fram tills nu.
Vad krävdes då för att nå genomslag i de verkligt breda folklagren? Nintendos peppiga, färgglada leksaksmonster, välbekanta för alla som vuxit upp under 90- och 00-talen.
Det säger mycket om kraften i att släppa lös gamla varumärken på nya plattformar.
Det betyder också att AR-teknikens verkliga genombrott kom tack vare ett 125 år gammalt japanskt storföretag med rötterna i spelkortstillverkning.
Det borde skänka tröst åt alla de storbolag som annars känner sig omsprungna av unga, snabbfotade digitala uppstickare.
2. ...men plattformarna vinner
Trots ibland högljudda protester från aktieägarna vägrade Nintendo under många år att kliva in i mobilspelsvärlden. Samtidigt skördade uppstickare som svenskgrundade King och finska Supercell enorma framgångar, kanske delvis tack vare bristen på konkurrens från just Super Mario och Pokemon.
Faktum är att bolaget kröp till korset så sent som i våras. Nintendos första mobilspel släpptes i mars 2016.
Ändå fanns en sund finansiell logik bakom bolagets avvaktande inställning. Trots sjunkande marknadsandelar har Nintendo (nästan) alltid varit ett mycket lönsamt bolag. Med kontroll över hela värdekedjan – från spelkonsoler till spelförsäljning och egen utveckling – kunde man räkna med rejäla intäkter på varje sålt spel. Dessutom var andra utvecklare beredda att betala saftiga licenskonstnader för tillträde till Nintendos plattformar.
Dagens diskussioner om Apples “skatt” på app-utvecklare bör klinga bekant för alla spelutvecklare som jobbade mot Nintendo under bolagets storhetstid på 80- och 90-talen.
Idag är situationen den omvända. Nintendo äger bara 32 procent av Pokemon Ltd, bolaget som sitter på rättigheterna till de populära monsterfigurerna. Utvecklaren Niantic ska ha sin beskärda del av intäkterna. Men framförallt tar plattformsägarna Google (Android) och Apple (IOS) 30 procent av alla försäljningsintäkter.
Tiden då Nintendo kunde ta 600 eller till och med 700 kronor per sålt spel är även den förbi. Pokemon Go är gratis att ladda ned. Eventuella intäkter kommer i form av köp inuti appen på en eller ett par dollar styck. Många spelare kommer aldrig betala ens en krona för spelet.
Klart är alltså att det anrika japanska spelföretaget tvingats kliva ned flera steg i värdekedjan för att hitta sin plats på mobilmarknaden.
Pokemon Go är en odiskutabel framgång och ett styrkebesked från Nintendo. Men också ett tydligt tecken på den anrika japanska speltillverkarens allt svagare position jämte bjässar som Google och Apple.
Det är en rävsax som såväl apputvecklare som spelutvecklare och mediechefer borde känna igen sig i.
Läs även: Monsterhitten Pokemon Go får Nintendo-aktien att rusa
