Hoppa till innehållet

Professor: EU:s okunskap gynnar techjättarna under krisen

Kunderna får betala lika mycket för sämre kvalitet – samtidigt som åtgärden inte fyller sitt syfte. Den bedömningen gör Maria Kihl, professor i internetsystem, av EU:s vädjan till techjättar som Netflix att sänka videokvaliteten.

Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.
Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.

I mitten av mars hörsammade streamingtjänsten Netflix och den Google-ägda videoplattformen Youtube en uppmaning från EU om att sänka videokvaliteten.

Syftet var att undvika en överbelastning av näten i en tid då fler än någonsin jobbar hemifrån.

Det är inte så att internet tar slut

Men åtgärden är onödig, menar Maria Kihl, som är professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola.

Hennes åsikt är att det hela är EU:s sätt att visa att de gör något kraftfullt.

”Frågan är om det egentligen gör någon till skillnad. Det tror inte jag. Istället visar man på en okunskap om hur internet funkar. Det är inte så att internet tar slut”, säger hon till Di Digital.

Hon ser ingen risk för att nätet ska överbelastas och menar att vinnarna på beslutet snarare är videojättarna än hemmajobbarna:

”Jag kan inte se någon nytta med att videokvaliteten sänks. Men det är klart att Netflix och Youtube snabbt hakar på, för de tjänar ju på detta”, säger hon.

Bolagen kan minska sin nättrafik – och därmed sina kostnader – samtidigt som kunderna får betala lika mycket trots att videokvaliteten försämras.

”Dessutom får videojättarna ju en PR-vinst”, säger hon.

När Di Digital för någon vecka sedan stämde av med svenska operatörer avfärdade de också tanken på en nära förestående kapacitetsbrist.

Läs mer: Operatörerna om Netflix beslut: ”Vi är inte ens nära kapacitetsbrist”

Även digitaliseringsminister Anders Ygeman har sagt att det inte behövs någon kvalitetssänkning i Sverige.

Kan åtgärderna ändå ha betydelse i andra länder än Sverige – där kapaciteten är lägre?

”Vissa länder i Europa har sämre kapacitet kan man säga, men även där är sannolikheten ganska låg att det blir brist. Man kan också fråga sig hur många som tittar på Netflix i länderna med sämre kapacitet”, säger Maria Kihl.

Att enskilda svenska sajter kraschar tillfälligt - som var fallet med Folkhälsomyndigetens webbsida häromveckan – har inte heller med internetinfrastrukturen att göra, betonar hon:

”När många vill komma åt samma webbsajt kan de ske en temporär överbelastning tills de ökar sin kapacitet.”

Också hemmanäten kan bli överbelastade – utan att det för den sakens skull beror på infrastrukturen.

”En wifi-uppkoppling har ju bara en viss kapacitet och om hela familjen tittar på video samtidigt kan den överbelastas”,  säger Maria Kihl.

Läs även: Netflix vinnare bland FAANG-bolagen i coronatider

Innehåll från Exclusive NetworksAnnons

Upptäck framtidens datalagring med Cloudian

Cloudian omdefinierar datalagring med innovativa lösningar som hanterar ostrukturerad data i stor skala, så att organisationer kan dra största möjliga nytta av denna värdefulla tillgång. Med ett öga på framtiden prioriterar Cloudian säkerhet, enkel skalbarhet och sömlös integration med populära AI- och dataanalysverktyg.

I takt med att mängden digital information ökar ställs allt fler företag inför utmaningen att effektivt hantera och utvinna värde ur ostrukturerad data som bilder, dokument och maskindata. Cloudians främsta mål sedan företaget grundades 2011 har varit att tillhandahålla innovativa och skalbara datalagringslösningar, vilket har blivit allt mer relevant med den exponentiella tillväxten av data som genereras av AI-applikationer, arbetsbelastningar för dataanalys och IoT-enheter (Internet of Things). Cloudians flaggskeppsplattform HyperStore erbjuder nästa generations S3-kompatibla objektlagring och skapar ett effektivt, AI-optimerat data lake-ekosystem. Halvor Evensen, Regional Sales Manager för Norden och Baltikum, kommenterar:

– Ostrukturerad data, som inte följer en specifik modell eller ett specifikt format, utgör en stor del av all data som skapas idag. Dess värde förblir dock ofta outnyttjat på grund av svårigheter med hantering och analys. Det är viktigt att företag förstår de möjligheter som dagens dataexplosion innebär. Cloudians lösningar är inte bara utformade för att skydda information utan också för att ge organisationer möjlighet att utnyttja denna data för innovation och tillväxt.

Säkerhet och skalbarhet: Cloudians löfte

Cloudians plattform har blivit känd för sin förmåga att hantera stora datamängder och för sitt fokus på säkerhet. Erkänd för sin robusta hantering av massiva datauppsättningar, prioriterar Cloudian säkerhet med funktioner som datakryptering och nyckelhantering, tillsammans med S3 Object Lock för att skydda data mot ransomware genom att göra den oföränderlig. Denna säkerhetsnivå, kombinerat med plattformens skalbarhet, har lett till att flera statliga och offentliga organisationer i Europa har valt Cloudian som en lösning. Halvor fortsätter:

– Säkerhet är hörnstenen i allt vi gör. Våra kunder värderar möjligheten att behålla full kontroll över sina data, samtidigt som de också kan skalas upp vid behov.

Lösningar för den moderna digitala eran

Cloudian fokuserar på att möta behoven hos större företag som står inför utmaningen att hantera omfattande datamängder på ett sätt som är både effektivt och kostnadseffektivt. Genom att noggrant lyssna och anpassa sig till varje organisations unika krav har Cloudian etablerat sig som en tankeledare inom datalagring, alltid med målet att förenkla komplexiteten i den digitala världen

– Genom att anamma rätt strategier för datalagring kan företag inte bara skydda sin mest värdefulla tillgång - data - utan också omvandla den till en katalysator för innovation och tillväxt. Vårt mål är att hjälpa stora organisationer att navigera i datalagringslandskapet med våra skräddarsydda lösningar, avslutar Halvor.

 

 

Mer från Exclusive Networks

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Exclusive Networks och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera