Annons

Professor: EU:s okunskap gynnar techjättarna under krisen

Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.
Kollage: Maria Kihl, professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola, och Netflix app.
Kunderna får betala lika mycket för sämre kvalitet – samtidigt som åtgärden inte fyller sitt syfte. Den bedömningen gör Maria Kihl, professor i internetsystem, av EU:s vädjan till techjättar som Netflix att sänka videokvaliteten.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

I mitten av mars hörsammade streamingtjänsten Netflix och den Google-ägda videoplattformen Youtube en uppmaning från EU om att sänka videokvaliteten.

Syftet var att undvika en överbelastning av näten i en tid då fler än någonsin jobbar hemifrån.

Det är inte så att internet tar slut

Men åtgärden är onödig, menar Maria Kihl, som är professor i internetsystem vid Lunds tekniska högskola.

Hennes åsikt är att det hela är EU:s sätt att visa att de gör något kraftfullt.

”Frågan är om det egentligen gör någon till skillnad. Det tror inte jag. Istället visar man på en okunskap om hur internet funkar. Det är inte så att internet tar slut”, säger hon till Di Digital.

Hon ser ingen risk för att nätet ska överbelastas och menar att vinnarna på beslutet snarare är videojättarna än hemmajobbarna:

”Jag kan inte se någon nytta med att videokvaliteten sänks. Men det är klart att Netflix och Youtube snabbt hakar på, för de tjänar ju på detta”, säger hon.

Bolagen kan minska sin nättrafik – och därmed sina kostnader – samtidigt som kunderna får betala lika mycket trots att videokvaliteten försämras.

”Dessutom får videojättarna ju en PR-vinst”, säger hon.

När Di Digital för någon vecka sedan stämde av med svenska operatörer avfärdade de också tanken på en nära förestående kapacitetsbrist.

Läs mer: Operatörerna om Netflix beslut: ”Vi är inte ens nära kapacitetsbrist”

Även digitaliseringsminister Anders Ygeman har sagt att det inte behövs någon kvalitetssänkning i Sverige.

Kan åtgärderna ändå ha betydelse i andra länder än Sverige – där kapaciteten är lägre?

”Vissa länder i Europa har sämre kapacitet kan man säga, men även där är sannolikheten ganska låg att det blir brist. Man kan också fråga sig hur många som tittar på Netflix i länderna med sämre kapacitet”, säger Maria Kihl.

Att enskilda svenska sajter kraschar tillfälligt - som var fallet med Folkhälsomyndigetens webbsida häromveckan – har inte heller med internetinfrastrukturen att göra, betonar hon:

”När många vill komma åt samma webbsajt kan de ske en temporär överbelastning tills de ökar sin kapacitet.”

Också hemmanäten kan bli överbelastade – utan att det för den sakens skull beror på infrastrukturen.

”En wifi-uppkoppling har ju bara en viss kapacitet och om hela familjen tittar på video samtidigt kan den överbelastas”,  säger Maria Kihl.

Läs även: Netflix vinnare bland FAANG-bolagen i coronatider

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer