Nederländerna, Frankrike och Tyskland håller val i år. Opinionsmätningar ger vid handen att EU-kritiska populister kommer att gå framåt, vilket skulle välkomnas av Kreml.
”Det råder inget tvivel om att Ryssland försöker påverka de kommande europeiska valen. Tyska och franska myndigheter har öppet varnat för det. Ett viktigt medel är falska nyheter och trollarméer i sociala medier som ska förgifta informationsmiljön”, säger Oscar Jonsson som är doktorand i modern rysk krigsföring vid King’s College och gästforskar på UC Berkeley.
Möjligheterna för en främmande makt att använda digitala medel för att påverka val i västvärlden är stora. Efter det amerikanska presidentvalet fick framförallt Facebook kritik för att många felaktiga artiklar fick stor spridning på nätverket. Inför det franska valet har både Facebook och Google meddelat att de ska samarbeta med nyhetsorganisationer för att faktakolla artiklar.
Underrättelserapporter från det amerikanska presidentvalet påstår att Rysslands president Vladimir Putin själv sanktionerade attacker vars syfte var att påverka utgången i valet. Kreml förnekar anklagelserna.
Läs även: ”Så upptäckte vi en rysk hackare i USA:s valsystem”
Men oron för ryska påverkansoperationer även mot de europeiska valen dryftas nu öppet av ländernas underrättelsetjänster. Frankrikes försvarsminister Jean-Yves Le Drian kommenterade de amerikanska påståendena om ryska cyberintrång med att Frankrike lär sig för framtiden. Förra året blockerade det franska försvarsministeriet 24 000 cyberattacker enligt Le Drian.
I veckan rapporterade franska RTL att landets underrättelsetjänster nu förbereder sig på en rysk cyberattack riktad mot presidentvalet. Enligt en källa avser Ryssland att stödja Nationella frontens ryssvänliga ledare Marine Le Pen på sociala medier genom en webbrobot som ska generera tusentals positiva inlägg.
Om hon skulle väljas till Frankrikes president står EU:s framtid på spel. Men även den konservativa kandidaten François Fillon har beskrivits som relativt Rysslandsvänlig. Efter en nepotismskandal med honom i centrum har dock mittenkandidaten Emmanuel Macron oväntat seglat upp som favorit. För Oscar Jonsson är det därför logiskt att ryska attacker kommer att riktas mot den före detta finansministern Macron.
I början av februari publicerade den ryska regimens nyhetssajt Sputnik en artikel som enligt Oscar Jonsson bär tydliga spår av rysk desinformation. Den innehöll rykten om att Emmanuel Macron har varit otrogen mot sin fru och levt ett dubbelliv med en man. Presidentkandidaten fick gå ut och förneka anklagelserna.
Syftet med de ryska påverkansoperationerna är enligt Oscar Jonsson att splittra väst och så frön av tvivel.
”En samlad flock är för mycket för vargen. En av målsättningarna är att förorena informationsmiljön. Det handlar inte om att få alla att tro på Rysslands sak utan snarare att exempelvis sänka förtroendet för västliga auktoriteter och etablissemanget i bred mening.”
En rysk taktik är att skapa en informationsmättnad för att trötta ut läsarna. Det såg vi bland annat efter nedskjutningen av flygplanet MH17 i Ukraina enligt Oscar Jonsson.
”Det är inte bara en berättelse som sprids, utan mängder av berättelser. Avsikten är att skapa samma cynism mot nyheter som finns i Ryssland. Den insatta läsaren ser igenom det, men gemene man kanske bara noterar att det finns många motstridiga uppgifter och ser hela frågan som osäker.”
Men det finns mer i den ryska verktygslådan än falska nyheter och trollarméer, menar han.
”Vi kan definitivt komma att få se läckta uppgifter vid kritiska tillfällen, precis som i det amerikanska valet.”
De ryska kampanjerna är enligt Oscar Jonsson långsiktiga.
“Den ryska underrättelsetjänsten trålar väldigt brett efter komprometterande uppgifter och efter ett lyckat intrång i exempelvis mejlkonton kan de hålla på informationen i åratal.”
För att möta hotet från ryska attacker biffar Frankrike upp sin cybersäkerhet. Försvarsministern Jean-Yves Le Drian meddelade i januari att Frankrike fram till 2019 ska fördubbla antalet “cyberkrigare” till 2600 och anställa 600 datorexperter.
Men enligt Oscar Jonsson är det lättare sagt än gjort att skydda sig mot attacker och läckor.
“Det är svårt att få samtliga viktiga beslutsfattare att inte prata om känsliga saker nära sina mobiltelefoner eller att kryptera sina datorer och datatrafik.”
Samtidigt tycker han inte att man ska överdriva vad Ryssland kan uppnå. Landets maktbas är begränsad och ekonomin är svag. Men den politiska viljan är stark och underrättelsetjänsterna är stora och välfinansierade.
“Val avgörs ofta med små marginaler. Går det att påverka valresultatet med 1-2 procent kan det få en kritisk effekt.”
Läs även: Det svenska CIA-bolaget från insidan
