En dag våren 2002 ringde det på Pelle Tamlehts mobiltelefon. En man från Malmö presenterade sig, och sade att han hört en ljudinspelning av ett telefonsamtal på nätet. Genom att lyssna på tonerna när numret slogs fick han fram ett telefonnummer som visade sig vara Pelles, och nu ville han varna honom.
”Han säger: Sitter du ner? Jag har något sjukt att berätta för dig. Det är en snubbe som stalkar dig. Jag har polisanmält det. Det verkar vara en riktigt sjuk person”, berättar Pelle.
Pelle visste precis vem det var som hade försökt ringa honom – nämligen han själv.
Ljudklippet mannen hade lyssnat på hade publicerats på sajten riktigkille.nu, under rubriken ”Dag 31”. Det var det senaste av en rad inlägg där någon tycktes beskriva sitt förföljande av en okänd svensk ung man, kallad ”Riktig kille”. Dag 31 var första gången stalkaren vågade sig på direktkontakt med sitt offer, och då genom att ringa honom från en telefonautomat.
Pelle tackade för samtalet, ursäktade sig och lade på. Han visste precis vem det var som hade försökt ringa honom – nämligen han själv.
Tillsammans med två andra var det Pelle själv som låg bakom riktigkille.nu, projektet som nyss fått en orolig man i Malmö att göra en polisanmälan.
”Oj, folk börjar visst ta det på allvar”, tänkte han lätt förskrämt.
Det är en av sommarens första riktigt fina dagar när jag träffar Pelle och hans bror Carl på den förstnämndes arbetsplats, tidningen Nöjesguidens redaktion. Pelle är webbchef för Nöjesguiden, och Carl är pappaledig rekryteringsansvarig på dataspelsföretaget Dice. Nöjesguidens redaktion är mitt uppe i en webbteveinspelning, och inne i vårt lilla rum med löpsedlar och postit-lappar på väggarna avbryts vi ibland av stressade producenter som säger att ”vi gärna får gå förbi när de spelar in, bara inte bete oss konstigt”.
På bordet ligger den bok som killarnas gemensamma projekt mynnade ut i.
För tretton år sedan var Pelle, Carl och deras kompis Johan Mohlin mitt uppe i att lura halva Stockholm att en oskyldig stackars man hade en mer och mer obehaglig och oberäknelig stalker på halsen. Bröderna gick båda på KTH. De hade sett Jim Carrey-filmen The Truman Show, där en man upptäcker att hans liv i själva verket är ett teveprogram och att alla hans nära och kära är avlönade skådespelare, och tänkt att de själva ju skulle kunna göra något liknande på internet. Det vill säga, hitta på en historia med en ofrivillig huvudperson.
Idén dök upp att utforma det som ett examensarbete i Kreativ Kommunikation. De kom på namnet Henrik Hallgren, och satte upp en sajt på den studentwebb som KTH tillhandahöll. Bilderna där Carl spelade Riktig kille tog de till en början med en engångskamera. Ett par av bilderna är knyckta från internet, säger Carl.
”Är de bilderna med i boken? Oj då”, säger han och smäller ihop pärmarna så jag inte ska hinna se vilka han syftar på.
”Jag valde att med digitalkamera följa en för mig okänd kille”
”Man möter ju rätt speciella karaktärer på KTH. Den här killen hade kunnat finnas på riktigt där, och någon skulle faktiskt ha kunnat göra det här som examensprojekt på den tiden. Det ville vi spinna lite på”, säger Pelle.
”Jag tyckte väldigt mycket om sådant som Larson och Jan Stenmark, enkla rutor med en liten text till. Det funkade som inspiration”, tillägger Carl.
Så Pelle fixade i ordning en sajt och de skrev en presentation av Henrik Hallgren och hans projekt. ”Jag valde att med digitalkamera följa en för mig okänd kille”, skrev Henrik på sajten och fortsatte: ”Denna sida uppdaterades allteftersom jag dokumenterade denna okända killes - som jag valde att kalla Riktig kille eftersom han var totalt ovetande om min existens och handlade precis som man gör på riktigt - vardag.” Sedan började de skriva dagsnoteringar om hur det gick.
Hur de första läsarna hittade dit vet varken Pelle eller Carl. Först tänkte de inte ens på att andra personer, utanför deras lilla trio, skulle kunna hitta dit och läsa inlägget.
”Från första början gjorde vi det ju helt och hållet för vår egen skull. En del av det roliga var att vi inte berättade för varandra när vi skapade nya dagar. Vi försökte bräcka varandra”, säger Carl.
Efter någon vecka blev det hur som helst uppenbart att de inte var ensamma om att läsa sin berättelse. I ett program i P3 tipsade plötsligt radiopratarna om sajten, och kort därefter dök riktigkille.nu upp i form av ett länktips på den kultförklarade Killinggänget-sajten Spermaharen.
"En dag hörde en administratör på KTH av sig och frågade vad i helvete vi höll på med"
”Det var häftigt när ens kompisar började snacka om det, utan att de visste att det var vi som hade gjort det. Några av mina kompisar fick reda på det när jag hade en efterfest, och min dator stod på med programmet Dreamweaver uppe”, säger Pelle.
Och sedan kom telefonsamtalet från webbadministratörerna på KTH.
”En dag hörde en administratör på KTH av sig och frågade vad i helvete vi höll på med – varför min sida på KTH-servern, där man fick fem megabyte att röra sig med, hade haft 12 000 besök på en måndag förmiddag. Då hade sajten legat uppe typ en vecka, lite drygt”, säger Pelle.
Riktigkille.nu slängdes ut från KTH:s servrar, och killarna köpte en egen domän att ha sajten på. Med sajten fick de mer överblick över siffrorna, och kunde överraskat konstatera att de dagliga besökarna ibland blev så många som 20-25 000. På forum och i gästböcker runt om på nätet kryllade spekulationerna – var den galna stalkern på riktigt? Vem var stackaren på bilderna, vem var Riktig kille, kunde han varnas på något sätt?
Pelle pekar på sin bok, på bordet mellan oss.
”Citatet som står på framsidan av boken – ’Det här är inte ett examensarbete, utan ett lagbrott!’ – är autentiskt. Det var någon som mejlade och skrev det. Det var ändå innan det hade börjat spåra ur. Vi tänkte: ‘you aint seen nothing yet’”, säger han.
Det var då det, för att låna Pelles ord, började spåra ur.
Fram till ungefär dag 25-30 tror Pelle och Carl att det fortfarande fanns läsare som trodde händelseförloppet som beskrevs på riktigkille.nu var autentiska. Det var också då den oroliga mannen från Malmö ringde. Men därefter tvivlar de på att någon lät sig luras. Det var då det, för att låna Pelles ord, började spåra ur.
Dag 34 stjäl Henrik Riktig killes plånbok. Dag 42 följer Henrik efter Riktig kille till en golfbana, och kissade i hans golfbag. Två dagar därefter skickar Henrik in Riktig killes skattedeklaration, full av olagliga avdrag. Dag 58 bryter Henrik sig in i Riktig killes lägenhet och tar ett bad i hans badkar.
Efter ett halvår hade 95 dagar gått för Henriks förföljelse av Riktig kille. Tiotusentals följde berättelsen. Då reste Pelle utomlands, och Carl fick stå för uppdateringarna.
”Jag var lite trött på det. Det var så uppenbart att det bara var ploj, och då kändes det som att det var dags att sluta. Peaken hade kommit och gått”, säger han.
Så – och se upp, kära läsare ur den lite yngre generationen, för här kommer en spoiler – när Pelle kom hem igen från sin utlandsresa så kunde han konstatera att Henrik Hallgren gått och råkat dränka Riktig kille. I hans eget badkar. Carl kallar det för ett ”Sedan kom ett bomb och alla dog”-slut.
”Det är ett slut som man skriver när man är 11 år gammal, när man inte kommer på något annat men man känner att det är dags att sluta”, säger han.
Sedan trädde de fram i en bisarr intervju i Nöjesguiden. Men det tog inte riktigt slut där.
"Vi satt i ett stort konferensrum, och så tittade de på vår trailer, och så blev det så sinnessjukt tyst"
De sålde t-shirts och mobilskärmsbakgrundsbilder med Riktig kille-motiv. Pelle bjöds i egenskap av Henrik Hallgren in för att spela skivor för ett hippt nätmagasin i Hultsfred, och så hörde ju förlaget h:ström av sig och ville ge ut dagsamlingen som bok. Dessutom var det tal om att det skulle bli teve av Riktig kille. Men den möjligheten schabblade bröderna bort, berättar de.
”Jarowskij ville träffas och prata förutsättningslöst. Det mötet kan jag säga var väldigt ogenomtänkt och oplanerat”, säger Carl.
”Vi hade två möten. Det första var förutsättningslöst, och i det andra skulle vi visa en pilot för en tänkt teveserie. Det måste ha varit en av de sämsta piloterna de någonsin fått in. Vi satt i ett stort konferensrum, och så tittade de på den, och så blev det så sinnessjukt tyst”, tillägger Pelle.
”Det är roligt att man har någon liten halv mening med i internets historieböcker”
I dag, tretton år senare, är känslan som finns kvar i både Carl och Pelle stolthet. Det är inte så ofta det kommer på tal längre, men det händer att någon på en middag eller så tar upp Riktig kille och att någon ovetande gäst då höjer på ögonbrynen och säger: ”Var det du?”
”Jag använde Riktig kille i CV:t när jag sökte jobb på ett spelutvecklingsföretag, och alla visste vad det var. Det var en dörröppnare”, säger Pelle och kallar projektet för hans ”magnum opus”. Carl håller med, fast i en något mindre skala.
”Det är roligt att man har någon liten halv mening med i internets historieböcker”, säger han.
Sedan reser han sig, tackar för sig och ursäktar sig, och går iväg med sitt lilla barn. Pelle sitter kvar, och försöker peka ut exakt vad han gillade med det hela. Den storvulna ambitionen. Den sjuka idén, och att den faktiskt genomfördes.
”Dag 25 använder vi en bild på ett kuvert från Toni & Guy med hår i. Den kom från när Johan klippte sig och fick idén att använda håret i ett inlägg. Att han utsätter sig för den situationen, att be om sitt hår i ett kuvert på Toni & Guy, bara för att kunna ta en bild på det är fruktansvärt kul. Det beundransvärda i det här är ju att lägga så mycket tid och ork på att ta det så långt, bara för det egna nöjets skull”, säger han.
Riktigkille.nu ligger sedan flera år nere, men Pelle Tamleht har återskapat hemsidan som den såg ut på den nya domänen riktigkille.com.
Det här är en artikel under vinjetten #tbt, där Di Digital uppmärksammar guldklimpar ur näthistorien. Läs också om massakern i Falador 2006 och Sagan om de Bannlysta.
