Hoppa till innehållet

Zakaria Hersi ska hitta programmeratalanger i förorten

Zakaria Hersi gjorde succé i Nigeria med Kinnevik-ägda Efritin, en motsvarighet till Blocket. Nu är han tillbaka i Sverige för att säkra tillgången på programmerare och öka mångfalden i techbranschen genom eventet orten.io.

Zakaria Hersi står bakom orten.io som arbetar för att rekrytera programmerare från förorten.
Zakaria Hersi står bakom orten.io som arbetar för att rekrytera programmerare från förorten.Foto: Amanda Lindgren

Zakaria Hersi har stått på scen inför tusentals tech-människor. Men han säger att han aldrig varit så nervös som nu, då han ska prata inför klass 8b i Järvaskolan i Kista.

Nervositeten skiner dock inte igenom när han börjar prata om sin bakgrund, född i Somalia och inflyttad som fyraåring till Sverige, en berättelse som flera av eleverna, allihop med invandrarbakgrund, kan relatera till.

”Det finns inga barriärer, vilket är bra. Om man talar på Webbdagarna så kommer folk fram och ställer mer eller mindre vaga frågor men när man kommer hit då frågar de direkt: ’Vad tjänar du?”, säger Zakaria Hersi.

Det är inga krigszoner det handlar om, herregud, jag kommer från Somalia och inte ens där kallas det för no-go-zoner

Entreprenören som vill sammanföra techbranschen med talanger med invandrarbakgrund tar sig sedan tid att fråga varenda en av de samlade eleverna om deras framtidsplaner.

Det är Zakaria Hersis engagemang som ligger bakom satsningen på orten.io, ett program som har till syfte att utbilda personer mellan 18 och 35 år från så kallade ”No Go Zones” i programmering och sedan sammanföra dem med arbetsgivare.

Användningen av det kontroversiella uttrycket ”No Go Zones” är högst medvetet från Zakaria Hersis sida.

”Enligt polisen finns det cirka 55 no-go-zoner i Sverige idag. Vi försöker medvetet ta tillbaka uttrycket. Ingen som bor i de här områdena förtjänade det, vi vill bevisa att det finns positiva bilder här också. Det är inga krigszoner det handlar om, herregud, jag kommer från Somalia och inte ens där kallas det för no-go-zoner!”

Programmet riktar i huvudsak in sig på kvinnor och har haft ett event i Tensta och kommer att hålla ytterligare ett i Rosengård i Malmö i oktober och ett i Bergsjön i Göteborg i november.

Techföretag som Bambora, Paradox Interactive, Backing Minds och Qliro är några av de som erbjuder praktikplatser till programmets deltagare.

Tech har lägst barriärer, du behöver såklart kunskap men de skiter i vilket efternamn och bakgrund du har vilket de inte alltid gör i andra branscher.

I grunden är Zakaria Hersi marknadsförare men genom sitt arbete inom techbranschen så har han stött på ett återkommande problem, nämligen den kroniska bristen på programmerare.

”Jag har suttit i alla typer av techföretag och varje dag hör jag samma fråga; känner du folk som kan programmera? Samtidigt är arbetslösheten mycket större bland invandrare och nyligen anlända. Nu fokuserar jag på att vara bryggan emellan de här två”, säger Zakaria Hersi.

Foto: Amanda Lindgren

Enligt Zakaria Hersi finns det andra skäl till varför just programmering är ett bra område för integration.

”Tech har lägst barriärer, du behöver såklart kunskap men de skiter i vilket efternamn och bakgrund du har vilket de inte alltid gör i andra branscher.”

Mest känd är Zakari Hersi för att startat Nigerias motsvarighet till blocket, Kinnevik-ägda Efritin som på bara fem månader gick från noll till 150 anställda. Han imponerades av den entreprenörsanda som råder i landet och upplevelserna från den tiden ligger till viss del bakom hans inspiration till orten.io.

”I Nigeria såg jag ett företag som hette Andela som tog in afrikanska utvecklare i ett program för att lära dem att koda, för att sen hyra ut dem till Silicon Valley-företag. Om det funkar där så borde det funka även i Göteborg eller Stockholm.”

Orten.io är idag en förening men tanken är att det ska bli ett företag som ska växa med tiden. Just nu riktar sig Zakaria Hersi in sig på att förse techbranschen med programmerare. Men målet är att även andra branscher som har behov av arbetskraft ska kunna bemannas i framtiden.

Ett ytterligare mål är att på lång sikt även påverka branschens struktur.

”Någonstans måste man börja. Mitt mål är att skapa 1 000 utvecklare från förorten till 2020. Jag vet att det här lyckats när man ser att de här människorna börjar skapa företag och komma in i styrelser, det i sig är mycket mer värdefullt.”

Läs även: Digitala entreprenörer vill inspirera i förorten

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera