Hoppa till innehållet

Hennes robot ska rädda sparare från dåliga fonder

Loppet om Sveriges första godkända robotrådgivare är avgjort. Vinnare blev fintechbolaget Prisma med finansproffset Ann Grevelius och mannen bakom Jaycut, Jonas Hombert, som medgrundare. Bolagets robot ska styra småsparare bort från dåliga fonder.

Finansproffset Ann Grevelius är en av grundarna till Prisma.
Finansproffset Ann Grevelius är en av grundarna till Prisma.Foto: Jack Mikrut

Prisma grundades 2014 och har de senaste två åren arbetat på att ta fram en automatisk tjänst som med hjälp av en robot ska jämföra fonder för att se vilken som erbjuder lägst risk och avgifter. Med bara ett par månader kvar till lansering har Finansinspektionen nu godkänt startupbolagets robotrådgivare. Den blir därmed Sveriges första.

”Vi har haft ambitionen att vara först och vi förstod på signaler vi fick av Finansinspektionen att vi var det. Det känns jätteroligt”, säger medgrundaren Ann Grevelius.

Om man som rådgivare tjänar mer pengar på en dyrare fond, så kommer de flesta rekommendera dyrare fonder

Stockholmsbolaget, som lanserar sin stängda beta-version i mitten av sommaren, kommer erbjuda en enkel app där privatpersoner som vill se över sitt fondsparande kan logga in med sitt bank-id. Verktyget kommer sedan att undersöka fondernas avgifter, vilka regelverk de följer, dolda risker, och hur bra fonderna har presterat i jämförelse med likartade fonder.

”I dag är nästan hela branschen fokuserad på att tjäna pengar på kommission. Fondrådgivare som rekommenderar en fond tjänar ungefär hälften av avgiften. Om man som rådgivare tjänar mer pengar på en dyrare fond, så kommer de flesta rekommendera dyrare fonder. Vi har gjort det helt annorlunda och är helt oberoende”, säger Prismas vd Jonas Hombert.

Förutom roboten kommer Prisma även att ha ett team på plats för att kontrollera rekommendationerna och hjälpa kunderna i nästa steg.

”Vi vill att roboten ska hjälpa men inte styra. Vi har ett system som automatiskt kollar hälsan på fonderna men den kommer inte att ge automatiska rekommendationer på fondbyten. För det har vi personal som gör en manuell kontroll och som även kommer kunna hjälpa kunderna att byta fonder”, säger Jonas Hombert.

Foto:
Hannes Wikström, Anders Wallace, Gustav Broberg och Jonas Hombert är fyra av Prismas fem grundare. Foto: Privat.

Jonas Hombert drog i början av 2014 ihop ett gäng personer, både individer med techkunskap från bland annat Jaycut, men även personer med finansiell expertis som Ann Grevelius, till sitt bolag.

Ann Grevelius, som även är partner på riskkapitalbolaget GP Bullhound, har lång erfarenhet av bankvärlden, bland annat som tidigare investerings- och strategichef på SEB.

”Jag och Jonas träffades 2014 och hade på varsitt håll funderat på en lösning till en oberoende fondtjänst från våra olika perspektiv. Jonas har entreprenörsperspektivet och har den tekniska kompetensen och jag har mitt perspektiv efter alla mina år i fondbranschen och inom kapitalförvaltning”, säger Ann Grevelius. 

Det här är inte Jonas Homberts första bolag. Han grundade bland annat videoredigeringstjänsten Jaycut som såldes till Blackberry år 2011. 

”Jaycut blev ju ett välanvänt videoredigeringsverktyg men vi kände inte att vi fick någon riktig inverkan på hemmaplan. Så därför frågade vi oss nu vad vårt främsta mål är. Det är att vi vill se till att folk byter till bättre fonder”, säger han.


Prisma lanserar sin tjänst för allmänheten under sensommaren. Foto: Prisma

För de kunder som vill byta fonder men inte orkar göra själva jobbet erbjuder Prisma att göra det åt dem för en dryg hundralapp. Det kommer att vara bolagets enda inkomstkälla den närmaste tiden. Även om intäktspotentialen för Prismas första tjänst troligen inte är enorm är oberoendet från banker och fondbolag av yttersta vikt för grundarna.

”Oss veterligen finns det ingen annan aktör som är helt oberoende i dagsläget. Och oberoende och transparans är det vi ser att sparare och investerare efterfrågar”, säger Ann Grevelius.

Läs även: Vinnova investerar i robotrådgivare

Prisma är än så länge helt finansierat av grundarna, förutom en konvertibel från Almi Invest. I februari 2015 gjorde bolaget en nyemission på drygt 1 miljon kronor.

Men det kan ta tid att gå runt enligt Jonas Hombert.

”För Jaycut tog det tre år att verkligen bygga upp goda volymer och jag är ganska inriktad på att det här också kommer at ta lång tid. Det är lite därför vi finansierar oss själva, för att slippa krav på tidigt lönsamhet. Vi försöker hålla oss väldigt uthålliga och hoppas att folk börjar se att vi gör något nytt och bra i den här industrin.”

Läs även: Bankrådgivarnas sista strid

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera