Hoppa till innehållet

Finansministern vill inte satsa skattepengar på startups

De nya optionsreglerna för nystartade företag får inte innebära minskade skatteintäkter. Det säger finansminister Magdalena Andersson till Di Digital: “Utrymmet för ofinansierade skattesänkningar är någonstans mellan begränsat och obefintligt.”

Magdalena Andersson, finansminister
Magdalena Andersson, finansministerFoto: Joey Abrait

Under tisdagen presenterade regeringens utredare sitt förslag om nya optionsregler för startupföretag. Personaloptioner är viktiga för små och snabbväxande företag då de kan användas i rekryteringssyfte och som incitament.

Förslaget innebär flera eftergifter till startupsektorns önskemål. Det ska dels sänka skattetrycket på unga bolag, dels skjuta upp beskattningen tills dess att optionerna realiseras till aktier.

Läs mer: Så blir de nya optionsreglerna för startups

“När jag träffar startupbolag är det tre saker man tar upp: bostadspolitiken och svårigheten att rekrytera personal, behovet av bra utbildningar och skola samt den här typen av skattefrågor. Det är en viktig fråga för små och nystartade företag”, säger finansminister Magdalena Andersson till Di Digital.

Men förslaget har också kritiserats för att kraftigt begränsa vilka företag som kan ta del av det. De nya reglerna föreslås enbart gälla bolag med mindre än 50 anställda och mindre än 80 Mkr i omsättning. Dessutom utesluts exempelvis bolag inom bank- och finanssektorn.

Klart är att utredaren fått tuffa direktiv att förhålla sig till. Utgångspunkten är att förslaget inte får innebära några kostnader för staten och att alla sänkningar måste finansieras på annat håll, säger finansminister Magdalena Andersson.

“Det beror på att vi måste finansiera vår gemensamma välfärd. Skola, bostäder och annat. Utrymmet för ofinansierade skattesänkningar är någonstans mellan begränsat och obefintligt”, säger Magdalena Andersson till Di Digital.

Magdalena Andersson vill inte ta ställning till sakinnehållet i förslaget innan dess att remissinstanserna gett sin syn, men hon är noga med att förslaget främst är tänkt att underlätta för små och unga företag.

“Sen har utredningen försökt att lägga sig nära det brittiska regelverket, som vi vet är godkänt av EU-kommissionen”, säger hon.

Förslaget som regeringen nu har att ta ställning till väntas kosta ungefär 180 miljoner kronor om året. Det ska finansieras genom en höjning av schablonintäkten på periodiseringsfonder, föreslår regeringens utredare.

Det nya förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2018.

Läs även: "Förbudslistan är lång": Kritik mot förslaget om personaloptioner

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera