Hoppa till innehållet

Fyra av tio bolag saknar digital strategi

Merparten av svenska bolag ser digitaliseringen som en möjlighet, snarare än ett hot. Samtidigt saknar fyra av tio en tydlig digital strategi, enligt en undersökning som Ipsos gjort på uppdrag av Di.

Fyra av tio svenska näringslivstoppar uppger att deras bolag saknar en digital strategi, visar Di:s undersökning.
Fyra av tio svenska näringslivstoppar uppger att deras bolag saknar en digital strategi, visar Di:s undersökning.Foto: Anna Boström

Generellt sett ligger Sverige långt fram inom den digitaliseringsvåg som just nu sköljer över värden. Bolag som Ericsson, Klarna, King och Spotify har höjt den digitala kompetensen på arbetsmarknaden och Stockholm räknas idag som en av världens främsta nav för nya techbolag.

Idag är ”mjukvaru- och systemutvecklare” det överlägset vanligaste yrket i Stockholms kommun, enligt SCB. Närmare 22.000 personer jobbar inom detta område, vilket är nästan tre gånger så mycket som antalet vårdbiträden i kommunen. 

Även attityden är positiv bland chefer. Tre av fyra ser digitaliseringen som en möjlighet snarare än ett hot, enligt undersökningen ”Näringslivstoppar” som Ipsos gjort på uppdrag av Di.

Trots detta saknar 4 av 10 bolag en konkret digital strategi att möta framtiden med. Mer än hälften, 53 procent, är tveksamma till om en sådan strategi överhuvudtaget behövs.

Svårigheterna brukar uppstå när man ska odla fram nya digitala idéer inom bolaget.

”Jag hade gissat att ännu fler bolag skulle sakna en digital strategi”, säger Tomas Sandén på it- och managementkonsulten Knowit. 

Läs även: Kommentar: Hur skulle ditt företag se ut om du började om idag?

Han jobbar som affärsområdeschef för Knowits managementkonsultdel och hjälper mellanstora och stora bolag som brottas med sin digitala framtid.

”Svenska bolag är generellt duktiga på att utnyttja digitala kanaler för e-handel, elektronisk fakturering och för att kommunicera i sociala medier. Svårigheterna brukar uppstå när man ska odla fram nya digitala idéer inom bolaget”, säger han.

Enligt Tomas Sandén försöker så gott som alla storbolag att öppna för innovativa startupmiljöer inom det egna bolaget. Men få storbolag lyckas få sina digitala satsningar att växa.

”Ofta är problemet att den lilla satsningen har svårt att dra nytta av storbolagets muskler inom produktion, säljorganisation, med mera. Cheferna har även svårt att prioritera en idé som hotar intäkterna och undergräver bolagets legacy-produkter. Samtidigt riskerar man att små digitala konkurrenter växer upp och slår ihjäl delar av ens verksamhet”, säger han.

Ett exempel på ett storbolag som just nu storsatsar digital är Axel Johnson-koncernen. Sedan 2013 gör de bland annat strategiska investeringar genom den egna riskkapitallådan D-ax. De vill undvika att hamna i samma fälla som bankerna, som sett digitala betalbolag som Paypal, Izettle och Klarna ta marknadsandelar från dem i många år.

”Bankerna lägger mängder med pengar på digitalisering. Men tio år efter Klarna startades har man fortfarande inte tagit fram produkter som kan konkurrera ut dem”, säger Tomas Sandén på Knowit.

Vad gäller sektorer är chefer inom ”information och kommunikation” mest positiva till att förändra sin strategi till följd av digitaliseringen. Även hotell och restaurang, handel och finans kan beskrivas som progressiva branscher.

Mest skeptisk till den ”digitala revolutionen” är man i byggbranschen. Här anser 70 procent av cheferna att inte behöver ändra sina strategi på marknaden för att ta tillvara de digitala möjligheterna. Även inom tillverkning och transport är skepsisen hög.

”De stora aktörerna i tillverkningsindustrin är väldigt digitala idag. När de gäller mindre tillverkningsbolag tycker jag de borde bevaka 3D-printer-trenden noga. Produktionsprocesser som tidigare varigt komplicerade kan snabbt bli enkla och relativt billiga”, säger Tomas Sandén på Knowit.

Läs även: Digital revolution väntar byggsektorn

Fotnot: Undersökningen Näringslivstoppar genomfördes av Ipsos på uppdrag av Dagens Industri under 15 – 22 februari 2016. Underlaget är intervjuer med 2.300 av Sveriges mest inflytelserika chefer.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera