Ett nytt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen har skapat stor upprördhet bland svenska drönarbolag. Enligt beslutet ska svenska drönarbolag lyda under den såkallade kameraövervakningslagen. Det innebär att de behöver samma tillstånd som övervakningskameror för att få fotografera på offentlig plats. Det för att undvika integritetskränkningar.
Beslutet, som Di Digital rapporterat om tidigare, slår hårt mot en bransch som sysselsätter tusentals personer i Sverige och omsätter miljardbelopp, enligt branschorganisationen UAS Sweden.
Men reglerna gäller inte alla drönare som fotar i Sverige. För drönarbolag baserade i andra EU-länder är det fortsatt fritt fram att fota i Sverige.
Datainspektionens enhetschef Nicklas Hjertonsson bekräftar att det är så bestämmelserna ska tolkas. Enligt honom gäller kameraövervakningslagen endast svenska bolag, bolag registrerade utanför EU och EU-bolag som har en filial eller på annat sätt är etablerade i Sverige.
Läs även: Efter fotoförbudet: drönaraktier backar på börsen
”Är det kameror som används här i Sverige, med exempelvis drönare, och den som bedriver övervakningen är etablerad i Sverige, då gäller kameraövervakningslagen. Men är det någon som är etablerad i ett annat EU-land, då gäller det landets regler”, säger Nicklas Hjertonsson.
Kryphålet uppstår eftersom att kameraövervakningslagen bygger på ett EU-direktiv. Alla EU-länder är skyldiga att följa direktivet, till en viss nivå, men sedan är det upp till de olika länderna hur långt de vill dra sina egna lagar.
Det låter helt absurt att det ska vara så stor skillnad mellan vår lag och andra EU-länders.
”Det kan låta konstigt att någon som bedriver verksamhet i Sverige ska följa exempelvis tysk lag. Men så är det, varje land inom EU ska ta ansvar för de som är etablerade i respektive land”, säger Nicklas Hjertonsson.
Samtidigt som den nya lagen gör det möjligt för drönarbolag med bas i annat land att ta fotouppdrag i Sverige, så kommer myndigheterna att ta ett beslut i varje enskilt fall.
Men bolag som har en filial eller uppbygd struktur i Sverige anses vara etablerade här, och ska därmed följa svensk lag.
Ett drönarbolag som drabbas av de nya reglerna är Smartplanes, som fram till nu har haft all sin testverksamhet av drönare utanför Skellefteå. Samtidigt har bolaget bara 11 procent av sina kunder i Sverige.
Läs även: Efter drönarförbudet: Politikerna kräver ny fotolag
”Det låter helt absurt att det ska vara så stor skillnad mellan vår lag och andra EU-länders. Med den här nya lagen så kommer vi inte kunna fortsätta att testflyga våra system i Sverige och kommer därför behöva flytta utomlands”, säger Smartplanes vd Per Edström.
Per Edström tycker att det är märkligt att regeringen, som ofta hyllar startup-scenen i Sverige, inte verkar lägga lika mycket kraft på att rädda drönarbolagen som de 3 000 personer som varslades från Ericsson tidigare i oktober.
”Samtidigt som regeringen verkar väldigt orolig över Ericssons anställda så verkar den inte ett dugg brydd över de som jobbar på Sveriges drönarbolag”, säger Per Edström.
Fotnot: Även bloggen 360 Media uppmärksammade kryphålet i lagen.
Läs även: Debatt: ”Fotoförbudet gör Sverige till sämst i klassen”
”Vi borde lära av USA och Storbritannien i stället för att förbjuda drönarfotografering. Datainspektionens beslut har sett Sverige gå från bäst i klassen till sämst i klassen”, skriver företrädare för bolag som Spotscale, NCC och Peab.