Hoppa till innehållet

Kryphål i drönarlagen – omfattar inte EU-bolag

Det nya fotoförbudet gäller inte alla drönare innanför Sveriges gränser. För bolag i andra EU-länder är det fritt fram att fortsätta fotografera i Sverige.

Smartplanes överväger att flytta sin verksamhet utomlands efter fotoförbudet för drönare.
Smartplanes överväger att flytta sin verksamhet utomlands efter fotoförbudet för drönare.Foto: Pressfoto.

Ett nytt beslut i Högsta förvaltningsdomstolen har skapat stor upprördhet bland svenska drönarbolag. Enligt beslutet ska svenska drönarbolag lyda under den såkallade kameraövervakningslagen. Det innebär att de behöver samma tillstånd som övervakningskameror för att få fotografera på offentlig plats. Det för att undvika integritetskränkningar. 

Beslutet, som Di Digital rapporterat om tidigare, slår hårt mot en bransch som sysselsätter tusentals personer i Sverige och omsätter miljardbelopp, enligt branschorganisationen UAS Sweden.

Men reglerna gäller inte alla drönare som fotar i Sverige. För drönarbolag baserade i andra EU-länder är det fortsatt fritt fram att fota i Sverige. 

Datainspektionens enhetschef Nicklas Hjertonsson bekräftar att det är så bestämmelserna ska tolkas. Enligt honom gäller kameraövervakningslagen endast svenska bolag, bolag registrerade utanför EU och EU-bolag som har en filial eller på annat sätt är etablerade i Sverige.

Läs även: Efter fotoförbudet: drönaraktier backar på börsen

”Är det kameror som används här i Sverige, med exempelvis drönare, och den som bedriver övervakningen är etablerad i Sverige, då gäller kameraövervakningslagen. Men är det någon som är etablerad i ett annat EU-land, då gäller det landets regler”, säger Nicklas Hjertonsson.

Kryphålet uppstår eftersom att kameraövervakningslagen bygger på ett EU-direktiv. Alla EU-länder är skyldiga att följa direktivet, till en viss nivå, men sedan är det upp till de olika länderna hur långt de vill dra sina egna lagar.

Det låter helt absurt att det ska vara så stor skillnad mellan vår lag och andra EU-länders.

”Det kan låta konstigt att någon som bedriver verksamhet i Sverige ska följa exempelvis tysk lag. Men så är det, varje land inom EU ska ta ansvar för de som är etablerade i respektive land”, säger Nicklas Hjertonsson.

Samtidigt som den nya lagen gör det möjligt för drönarbolag med bas i annat land att ta fotouppdrag i Sverige, så kommer myndigheterna att ta ett beslut i varje enskilt fall.

Men bolag som har en filial eller uppbygd struktur i Sverige anses vara etablerade här, och ska därmed följa svensk lag.

Ett drönarbolag som drabbas av de nya reglerna är Smartplanes, som fram till nu har haft all sin testverksamhet av drönare utanför Skellefteå. Samtidigt har bolaget bara 11 procent av sina kunder i Sverige. 

Läs även: Efter drönarförbudet: Politikerna kräver ny fotolag

”Det låter helt absurt att det ska vara så stor skillnad mellan vår lag och andra EU-länders. Med den här nya lagen så kommer vi inte kunna fortsätta att testflyga våra system i Sverige och kommer därför behöva flytta utomlands”, säger Smartplanes vd Per Edström.

Per Edström tycker att det är märkligt att regeringen, som ofta hyllar startup-scenen i Sverige, inte verkar lägga lika mycket kraft på att rädda drönarbolagen som de 3 000 personer som varslades från Ericsson tidigare i oktober. 

”Samtidigt som regeringen verkar väldigt orolig över Ericssons anställda så verkar den inte ett dugg brydd över de som jobbar på Sveriges drönarbolag”, säger Per Edström.

Fotnot: Även bloggen 360 Media uppmärksammade kryphålet i lagen


Läs även: Debatt: ”Fotoförbudet gör Sverige till sämst i klassen”

Foto:

”Vi borde lära av USA och Storbritannien i stället för att förbjuda drönarfotografering. Datainspektionens beslut har sett Sverige gå från bäst i klassen till sämst i klassen”, skriver företrädare för bolag som Spotscale, NCC och Peab.


Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera