Hoppa till innehållet

Män rankades högre än kvinnor av riskkapitalister – trots liknande prestationer

En svensk studie väcker uppmärksamhet för att den visar att statliga riskkapitalister bedömde kvinnor och män olika. I en ytterligare studie som tittade på fler grupper framgår även att män fick mer riskkapital än kvinnor. Men några skillnader i faktisk prestation fann de inte.

Forskarna bakom studierna: Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, och Jeaneth Johansson och Joakim Wincent som är professorer vid samma universitet.
Forskarna bakom studierna: Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, och Jeaneth Johansson och Joakim Wincent som är professorer vid samma universitet.

I november förra året visade en granskning av Di Digital att nio av tio riskkapitalinvesteringar i techbolag går till manliga grundare. En liknande granskning året innan gav ett liknande resultat.

Läs mer: Nio av tio techinvesteringar går (fortfarande) till män

Nu väcker tre svenska forskare uppmärksamhet – i bland annat Harvard Business Review – för en studie om hur män och kvinnor behandlas olika när de söker riskkapital – vilket får konsekvenser för hur mycket finansiering som i slutändan tilldelas män respektive kvinnor. 

Om en kvinna som körde en dyr bil sades det, att om hon får pengar så slösar hon säkert bort dem

Forskarna följde en grupp offentliga finansiärer under 2009-2010 och satt med och spelade in 125 bedömningsmöten.

I den framgår att när gruppen av offentliga finansierare pratade om män så använde de ord och begrepp som kopplades till entrepreniöriell potential. Tvärtom gällde för kvinnor. Där låg fokuset på avsaknad av potential.

"En man var ung och lovande medan en kvinna var en ung och oerfaren. Kvinnor bedömdes efter hur de var i nuet istället för vad som skulle kunna bli", säger Malin Malmström som är professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom rapporten.

”Om en kvinna som körde en dyr bil sades det, att om hon får pengar så slösar hon säkert bort dem. En man som körde en dyr bil var istället en solid person som vet hur man tjänar pengar.”

Men studien som refereras till i Harvard Business Review är inte den enda de tre forskarna har gjort kring skillnaderna i hur män och kvinnor behandlas när de söker riskkapital.

I en uppföljningsstudie gick de ett steg längre och följde ytterligare fem grupper under 2013-2015.

Syftet var att se om mönstret gick igen även på andra geografiska platser i Sverige och oavsett hur könssammansättningen på investerargruppen såg ut.

Det gjorde det enligt Malin Malmström.

Dessutom tittade den studien på om det fanns några skillnader i hur män och kvinnors bolag presterar finansiellt.

”Vi jämförde företag som drevs av kvinnor respektive män på olika finansiella nyckeltal och hittade inga signifikanta skillnader.”

Däremot fanns en skillnad i hur mycket kapital män och kvinnor fick av investerarna.

”En signfikant högre andel män än kvinnor fick kapital. Män söker 1,5 gånger mer kapital än kvinnor men beviljas i slutändan 3 gånger så mycket för att man rabatterar ned kvinnors ansökningar.”

Läs mer: Premiär! Di Digital startar pitchevent för kvinnliga grundare

Forskarna lät även investerarna betygsätta företagarnas entreprenöriella potential.

”Även om inte ansökan eller prestationen skilde sig åt så bedömdes män ha signifikant högre potential än kvinnor.”

Enligt Malin Malmström är det som sker omedvetet från investerarnas sida.

"När det gäller en enskild bedömning av en kvinna och en man kan man alltid säga att det finnas massor av omständigheter som påverkar. Det är först när man slår ihop hundratals bedömningar som man kan se att det används helt olika språk om män och kvinnor.”

Investerarnas beteende får inte bara konsekvenser för de enskilda företagarna utan i förlängningen kanske även för Sverige som innovationsland, menar Malin Malmström.

”Om man låter genus vara en faktor vid finansiering är det inte säkert att företagen med störst potential får pengarna eftersom bra företag som drivs av kvinnor väljs bort.”

Stereotypt manliga egenskaper som att vara risktagande och aggressiva passar bra ihop med hur man tänker att en entreprenör behöver vara

Hon ser en risk att allokeringen av kapital blir ineffektiv.

”Det är skadligt för ett litet land som Sverige som behöver ta tillvara på all innovationspotential. Det handlar alltså inte bara om rättvisa utan det finns även ekonomiska skäl att åtgärda den här problematiken.”

Vad skillnaderna i investerarnas syn på män och kvinnor beror på går inte studierna in på.

”Om jag får spekulera så skulle jag säga att vi tidigt socialiseras in i hur vi ser på kvinnor och män. Stereotypt manliga egenskaper som att vara risktagande och aggressiva passar bra ihop med hur man tänker att en entreprenör behöver vara. Kvinnor tillskrivs ofta egenskaper som att vara omhändertagande och att se till andras behov.”

Studierna har gjorts av tre professorer vid Luleå tekniska universitet, förutom Malin Malmström även Jeaneth Johansson, samt Joakim Wincent.

Läs även: Här är de viktigaste kvinnliga grundarna 2017

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera