Hoppa till innehållet

Nicklas Storåkers utmanar branschen med ny robotrådgivare

Nu tar den förre börs-vd:n och investeraren Nicklas Storåkers sats för att utmana finansbranschen. Inom kort lanseras robotrådgivaren Lysa.

Samtidigt trycker konkurrenten Opti på gasen.

Henrik Littecke, Bo Becker, Emilie Andersson, Nicklas Storåkers, Ingrid Lindquist och Patrik Adamson (vd).
Henrik Littecke, Bo Becker, Emilie Andersson, Nicklas Storåkers, Ingrid Lindquist och Patrik Adamson (vd).Foto: Jonas Eng.

Det är inte bara nätmäklare och digitala betal- och fakturatjänster som pressar finansbranschen. Internationellt har så kallade robotrådgivare börjat ta marknadsandelar från en lukrativ del av branschen, den ofta provisionsdrivna rådgivningen.

Läs mer: Fyra nya robotfirmor startar i Sverige 

Efter bara 18 månaders utvecklingsarbete lanserar nu ett gäng erfarna teknik- och finansproffs robotrådgivaren Lysa i Sverige. Alla nödvändiga tillstånd är på plats och bolaget är godkänt som värdepappersbolag av Finansinspektionen.

”Det här är den bästa sparprodukten som jag har stått bakom. Till ett mycket lågt pris får man den bästa riskjusterade avkastning som går att få”, säger Nicklas Storåkers.

Som tidigare vd under drygt ett decennium för nätmäklaren Avanza har han en gedigen erfarenhet av hur fajten med storbankerna tas.

I dag är Nicklas Storåkers vd för Pricerunner samt gör investeringar med Karl-Johan Persson och Nordstjernan i bolaget NS Intressenter. Tillsammans med grundarna Patrik Adamson, Henrik Littecke och Emilie Andersson har Nicklas Storåkers skjutit till riskkapital i Lysa. Samtliga åtta anställda i bolaget är delägare.

De vill inte uppge hur mycket pengar det handlar om, men enligt Bolagsverket tog Lysa in 20 Mkr i kapital så sent som i vintras.

Några förebilder för Lysa?

”Vi har bland annat tittat på stora amerikanska aktörer som Wealthfront och Betterment. De växer mycket snabbt nu”, säger Nicklas Storåkers.

Läs mer: Så ska Kinneviks robotrådgivare Betterment utmana bankerna 

Lysa är en investeringstjänst för alla sparare. Minsta insättning är en tusenlapp.

Den största poängen är att spararen, med eller utan rådgivningsstöd, anger vilken risknivå som är lämplig. Därefter hålls samma risknivå över tiden, exempelvis 70 procent aktier och 30 procent räntebärande tillgångar.

Läs mer: Kinnevik investerar halv miljard i robotrådgivare

”Jag är övertygad om att det här är framtidens kapitalförvaltning. Men skiftet går inte över en natt, vi står inför ett maratonlopp.”

Avgiften för att spara i Lysa ligger mellan 0,29 och 0,39 procent av kapitalet, och avgiften anges alltid i kronor.

”Även avgifter i underliggande fonder är inkluderade. De rabatter vi får av fondbolagen för att vi är en stor aktör går direkt in på kundens konto”, säger Patrik Adamson, vd och grundare.

”Vi har inga intressekonflikter med kunden och letar reda på bra produkter, som vi bara väljer om av- gifterna är låga”, säger han.

Lysas vd beskriver bolagets marginaler som lövtunna.

”På sikt behöver vi få in mycket pengar för att bli lönsamma”, säger han.

Hur gör ni fondurvalet?

”Fonderna utvärderas efter flera kriterier. De viktigaste är låga avgifter, följsamhet mot index och att de samspelar med övriga fonder så att kundens totala risk blir lägre.”

Fondurvalet görs tillsammans med Lysas investeringsråd, där en av medlemmarna är Bo Becker, professor i finansiell teori vid Handelshögskolan.

En konkurrent inom robotrådgivning är Opti (NTL), med finansprofilen Ann Grevelius (NTL) som en av medgrundarna. I bolagets mobilapp kan kunderna kostnadsfritt utvärdera sina fonder efter både pris och prestation. 80 procent av användarna sänker sina fondkostnader till bibehållen kvalitet, enligt Opti.

I slutet av sommaren räknar Opti med att lansera en portföljprodukt.

”Intresset är mycket stort, men det tar tid att bygga långsiktiga relationer. Med tanke på det låga förtroende som kunderna har för banker och rådgivare är vi övertygade om att marknaden är redo för nya aktörer och lösningar”, säger Ann Grevelius.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera