Hoppa till innehållet

Notch plockar ut 500 miljoner

Markus ”Notch” Persson plockade nyligen ut en halv miljard kronor ur sitt bolag Notch Enterprises. Det motsvarar en bråkdel av Minecraftskaparens förmögenhet.

Nyligen kunda Di Digital avslöja att miljardrullningen fortsätter för succéspelet Minecraft.

Under 2015 omsatte bolaget Mojang 4,2 miljarder kronor med 2 miljarder i vinst. Det motsvarar en vinstmarginal på 47 procent. Men eftersom en stor del av kostnaderna utgjordes av interndebiteringar inom koncernen, till moderbolaget Mojang Synergies, är Mojang ännu mer lönsamt än så.

Läs mer: Så många miljarder drog Minecraft in i fjol

Efter försäljningen av Mojang till Microsoft hösten 2014 för 18 miljarder kronor har de ursprungliga grundarna – Markus ”Notch” Persson, Jakob Porser och Carl Manneh – hämtat mer pengar från spelet. Detta i form av försäljning från början av 2014 fram till uppköpet, vilket förra året resulterade i en utdelning till grundartrion på 1 miljard kronor.

Nu framgår det att Markus ”Notch” Persson i april plockade ut 500 miljoner kronor ur bolaget Notch Enterprises, kan Di Digital avslöja. Detta enligt en vinstutdelning som nyligen registrerades på Bolagsverket.

Det motsvarar dock endast en bråkdel av Markus Perssons förmögenhet. Under 2014 uppgick Notch Enterprises vinst till 14,8 miljarder, vilket till största del utgjordes av försäljningen till Microsoft.

Sedan dess har Markus Persson till exempel startat ett flygbolag, lagt en halv miljon på ståuppkomik i välgörenhetssyfte och kanske till och med köpt ett eget flygplan.

Di Digital har sökt Markus Perssons representanter för en kommentar.

Läs mer: Köpte Notch just ett flygplan för 250 miljoner?

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera