Hoppa till innehållet

Så vill ex-piraten rädda mediehusen

The Pirate Bay-grundaren Peter Sundes tjänst Flattr går ihop med mediehusens hatobjekt Adblock plus. Målet är att dra in 4 miljarder kronor till mediebranschen varje år.

Peter Sunde (tv) och Linus Olsson har grundat mikrobetalningstjänsten Flattr.
Peter Sunde (tv) och Linus Olsson har grundat mikrobetalningstjänsten Flattr.

Donationstjänsten Flattr har sedan Peter Sunde och Linus Olsson startade tjänsten 2010 haft som mål att utan annonser skapa intäkter för bland annat skribenter, fotografer och musiker. Användaren donerar en summa pengar varje månad som fördelas genom att användaren flattrar – eller smickrar – en tjänst eller en sida genom att klicka på en Flattr-knapp som installeras på respektive sida.

Nu skapar Flattr tillsammans med Eyeo, företaget bakom världens mest nedladdade annonsblockerare Adblock plus, tjänsten Flattr plus som utan en enda knapptryckning ska ge innehållsproducenter betalt för artiklar, videor eller poddar.

 

Annonser måste inte vara onda, men många irriterar sig på dem

 

Tjänsten mäter lokalt i webbläsaren hur mycket uppmärksamhet och engagemang användaren ger en artikel eller en sida och när ett visst tröskelvärde uppnåtts sker en betalning i bakgrunden. I slutet av månaden får användaren ett mejl där det framgår vilka sidor man stöder.

”Vi tyckte att ett klick skulle vara enkelt nog, men det är lätt att glömma bort eller bli bekväm och inte klicka på knappen som gör att innehållsskaparen får betalt. Därför bygger vi en lösning som kräver noll klick efter installationen”, säger Linus Olsson.

Läs mer: Internetbolagen räddar inte jobben

Han säger att Flattr plus ska ge användaren en bättre upplevelse och mediehusen intäkter som annars riskerar att gå förlorade.

”Vi vill lösa problemet med att det inte finns en alternativ monetäriseringsmodell utanför de traditionella annonserna. Annonser måste inte vara onda, men många irriterar sig på dem och det är mycket tracking bakom.”

 

... finns en risk att den goda journalistiken måste tumma på sin objektivitet

 

Linus Olsson menar att bara för att användaren väljer att stänga ute annonser betyder det inte att man inte vill bidra ekonomiskt, bara att man inte vill göra det genom annonser.

”I det långa loppet finns det en risk för att den goda journalistiken måste tumma på sin objektivitet för att kunna tjäna pengar, native-annonseringen kryper allt närmare. I papperstidningen löser det sig själv – om det är för mycket annonser slutar folk köpa tidningen, men så fungerar det inte riktigt på nätet”, säger han.

Lösningen kan då istället bli att använda annonsblockerare som helt stänger ute annonser från webbsidorna som användaren besöker. Det innebär uteblivna annonsintäkter för mediehusen. Men Linus Olsson menar att människor är beredda att betala för kvalitativt innehåll så länge upplevelsen inte störs av annonser.

Läs mer: Annie Lööf: Bostads-satsa på startups

”Det logiska exemplet är Wikipedia som varje år samlar in pengar till sin tjänst. Om det fungerar där så borde det gå att lösa på andra marknader också och om du gör ett bra innehåll så kommer du att tjäna pengar.”

För att få utbetalningar från Flattr plus krävs att sajtägaren registrerar sig hos företaget. Därefter sker utbetalningar automatiskt varje månad. Enligt Eyeo har Adblock plus 100 miljoner användare och med den nuvarande användarbasen är målet att i slutet av 2017 generera intäkter på 500 miljoner dollar, motsvarande drygt 4 miljarder kronor, om året genom Flattr plus.

Flattr plus kommer att släppa in beta-användare i större skala under sommaren och tanken är att få in publicisterna under hösten. I slutet av året ska tjänsten finnas i stor skala och kunna integreras i Adblock plus.

I samband med samarbetet gör Eyeo en mindre investering i Flattr. Hur mycket vill Linus Olsson inte säga.

Läs mer: Peter Sunde: ”Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera