Hoppa till innehållet

Så vill ex-piraten rädda mediehusen

The Pirate Bay-grundaren Peter Sundes tjänst Flattr går ihop med mediehusens hatobjekt Adblock plus. Målet är att dra in 4 miljarder kronor till mediebranschen varje år.

Peter Sunde (tv) och Linus Olsson har grundat mikrobetalningstjänsten Flattr.
Peter Sunde (tv) och Linus Olsson har grundat mikrobetalningstjänsten Flattr.

Donationstjänsten Flattr har sedan Peter Sunde och Linus Olsson startade tjänsten 2010 haft som mål att utan annonser skapa intäkter för bland annat skribenter, fotografer och musiker. Användaren donerar en summa pengar varje månad som fördelas genom att användaren flattrar – eller smickrar – en tjänst eller en sida genom att klicka på en Flattr-knapp som installeras på respektive sida.

Nu skapar Flattr tillsammans med Eyeo, företaget bakom världens mest nedladdade annonsblockerare Adblock plus, tjänsten Flattr plus som utan en enda knapptryckning ska ge innehållsproducenter betalt för artiklar, videor eller poddar.

 

Annonser måste inte vara onda, men många irriterar sig på dem

 

Tjänsten mäter lokalt i webbläsaren hur mycket uppmärksamhet och engagemang användaren ger en artikel eller en sida och när ett visst tröskelvärde uppnåtts sker en betalning i bakgrunden. I slutet av månaden får användaren ett mejl där det framgår vilka sidor man stöder.

”Vi tyckte att ett klick skulle vara enkelt nog, men det är lätt att glömma bort eller bli bekväm och inte klicka på knappen som gör att innehållsskaparen får betalt. Därför bygger vi en lösning som kräver noll klick efter installationen”, säger Linus Olsson.

Läs mer: Internetbolagen räddar inte jobben

Han säger att Flattr plus ska ge användaren en bättre upplevelse och mediehusen intäkter som annars riskerar att gå förlorade.

”Vi vill lösa problemet med att det inte finns en alternativ monetäriseringsmodell utanför de traditionella annonserna. Annonser måste inte vara onda, men många irriterar sig på dem och det är mycket tracking bakom.”

 

... finns en risk att den goda journalistiken måste tumma på sin objektivitet

 

Linus Olsson menar att bara för att användaren väljer att stänga ute annonser betyder det inte att man inte vill bidra ekonomiskt, bara att man inte vill göra det genom annonser.

”I det långa loppet finns det en risk för att den goda journalistiken måste tumma på sin objektivitet för att kunna tjäna pengar, native-annonseringen kryper allt närmare. I papperstidningen löser det sig själv – om det är för mycket annonser slutar folk köpa tidningen, men så fungerar det inte riktigt på nätet”, säger han.

Lösningen kan då istället bli att använda annonsblockerare som helt stänger ute annonser från webbsidorna som användaren besöker. Det innebär uteblivna annonsintäkter för mediehusen. Men Linus Olsson menar att människor är beredda att betala för kvalitativt innehåll så länge upplevelsen inte störs av annonser.

Läs mer: Annie Lööf: Bostads-satsa på startups

”Det logiska exemplet är Wikipedia som varje år samlar in pengar till sin tjänst. Om det fungerar där så borde det gå att lösa på andra marknader också och om du gör ett bra innehåll så kommer du att tjäna pengar.”

För att få utbetalningar från Flattr plus krävs att sajtägaren registrerar sig hos företaget. Därefter sker utbetalningar automatiskt varje månad. Enligt Eyeo har Adblock plus 100 miljoner användare och med den nuvarande användarbasen är målet att i slutet av 2017 generera intäkter på 500 miljoner dollar, motsvarande drygt 4 miljarder kronor, om året genom Flattr plus.

Flattr plus kommer att släppa in beta-användare i större skala under sommaren och tanken är att få in publicisterna under hösten. I slutet av året ska tjänsten finnas i stor skala och kunna integreras i Adblock plus.

I samband med samarbetet gör Eyeo en mindre investering i Flattr. Hur mycket vill Linus Olsson inte säga.

Läs mer: Peter Sunde: ”Delningsekonomin är extremkapitalism i fårakläder”

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera