Det blåser upp till strid kring EU:s lagstiftning för framtidens banktjänster. I centrum står en till synes obetydlig mening i ett tekniskt dokument, som varit föremål för intensiv lobbying från finansmarknadens olika intresseorganisationer.
På spel står inget mindre än hela den europeiska fintech-sektorns framtid, menar kritikerna.
“I sin nuvarande form skulle det här döda europeisk fintech”, säger Erik Engellau-Nilsson, informationschef på Klarna.
Bakgrunden är EU:s nya betaltjänstedirektiv (PSD2), vars syfte är att öppna upp bankernas system för fintech-utmanare. Det innebär stora tekniska utmaningar för de stora bankerna.
“Det här är det största som har hänt banksektorn sedan internet”, sa Gunnar Berger, chef för betalningskanaler på Nordea, nyligen i en intervju med Di Digital.
Rent konkret handlar det om att skapa tydliga regler för hur tredjepartstjänster, som till exempel spar-appar som Tink (NTL) eller betaltjänster som Klarna (NTL), tar del av information. Det kan röra sig om hur fintechbolaget å kundens vägnar får ansluta sig till bankernas system, ta del av kunddata elle genomföra transaktioner.
”Andemeningen är att öppna upp för konkurrens och innovation. I Sverige har vi en bra relation med bankerna. Men i vissa länder i Europa har man gjort nästan allt i sin makt för att bekämpa tjänster som våra”, säger Daniel Kjellén, grundare av spar-appen Tink med 350 000 användare i Sverige.
Men en formulering i ett tekniskt dokument framtaget av den europeiska bankmyndigheten EBA hotar nu att stjälpa hela projektet, menar kritikerna. Det handlar om ett förslag till hur betaltjänstedirektivet rent tekniskt ska genomföras.
Från vänster: Oscar Berglund, vd Trustly, Erik Engellau-Nilsson, informationschef Klarna, Daniel Kjellén, vd Tink.
Appar som Tink använder idag samma gränssnitt som bankens egna tjänster för att plocka fram till exempel kunddata eller genomföra transaktioner. Formuleringarna i EBA-dokumentet kan tolkas som att trejdepartstjänster i framtiden istället ska använda separata och dedikerade gränssnitt, kontrollerade av bankerna.
“Problemet är att bankerna har noll incitament att se till att de här gränssnitten fungerar. Det öppnar upp för att de bygger gräddfiler för sina egna tjänster, med bättre tillgänglighet och upptid”, säger Daniel Kjellén.
Han får medhåll av Klarnas kommunikationschef Erik Engellau-Nilsson.
”Man ger bankerna makten över aktörer som ofta konkurrerar med dem. Tänk dig att det kommer en uppdatering om autentisering på Iphone. I teorin skulle en bank då kunna säga att 'oj, vi glömde uppdatera, det kommer ta tre månader innan era tjänster fungerar igen'”, säger han.
Bankerna har noll incitament att se till att de här gränssnitten fungerar.
Även Oscar Berglund, vd på betaltjänsten Trustly (NTL), är oroad över formuleringarna.
”Frågan om ett dedikerat gränssnitt är en av punkterna där standarderna kan bli bättre och tydligare”, säger han.
Daniel Kjellén pekar på de svenska bankernas återkommande bekymmer med den egenutvecklade tjänsten Swish för e-handel, som varit nedstängd sedan i våras på grund av tekniska problem, som exempel.
”Tänk om det varit det här nya gränssnittet som vi ska använda. Då hade vi varit i konkurs vid det här laget”, säger han.
”Det enda vi söker är garantier på att få fortsätta använda de system som fungerat bra i tio års tid som fallbacklösning om de nya gränssnitten inte fungerar. För mig är det obegripligt hur man kan argumentera emot det”, säger Erik-Engellau Nilsson.
Till saken hör förslaget om att fintech-bolag som inte är nöjda förväntas pröva sin sak i domstol.
”Anta att systemet inte funkar som det ska. Vad ska jag göra då? Ska Tink, med 30 anställda, stämma en storbank i EU-domstolen? Jag har i praktiken ingen möjlighet att få min sak prövad”, säger Daniel Kjellén på Tink.
Betaltjänstedirektivet PSD2
- EU:s andra betaltjänstedirektiv (PSD2) godkändes i slutet av 2015. Syftet med direktivet är tvådelat: Dels att skapa tydliga spelregler för tredjepartstjänster – till exempel spar-appar som svenska Tink och betaltjänster som Klarna – på bankmarknaden, dels att sätta regler för gemensamma säkerhetsstandarder liknande det bank-id-system vi använder i Sverige.
- Striden om gränssnitt rör inte betaltjänstedirektivet som sådant, utan EBA:s utkast till hur reglerna ska implementeras tekniskt.
- EBA:s tekniska dokumentation är just nu ute på remiss och ska sedan godkännas av såväl EU-parlamentet som EU-kommissionen. Först år 2018 ska betaltjänstedirektivet införas i EU-ländernas nationella lagstiftning.
Läs även: Anders Borg: "Fintech förvärrar nästa finanskris"
Läs även: Klarnas vd: "Bankernas bolånemarginaler är hotade"
