Hoppa till innehållet

Ubers kris sätter skyhög värdering i gungning

Sparkad vd, skandaler i media, bojkotter i USA och en rättstvist med Google. Taxiappen Uber är i kris och dess skyhöga värdering på 600 miljarder kronor är i gungning.

Ubers vd och medgrundare Travis Kalanick avgick i förra veckan. Mediemogulen Arianna Huffington, som valdes in i Ubers styrelse i fjol, uppges få allt större inflytande över bolaget.
Ubers vd och medgrundare Travis Kalanick avgick i förra veckan. Mediemogulen Arianna Huffington, som valdes in i Ubers styrelse i fjol, uppges få allt större inflytande över bolaget.

Om tjugo år äger vi inga bilar. I stället anropar vi självkörande fordon med våra telefoner. De dyker upp, tar oss dit vi ska och kör sedan iväg i väntan på nästa körning.

Så skulle man kunna beskriva taxiappen Ubers framtidsvision. Drömmen bygger inte bara på den teknikutveckling som öppnar för förarlösa bilar i våra storstäder inom 10–20 år. Den bygger även på all data som Uber samlar in genom sin taxiapp i hundratals städer i drygt 70 länder i världen över.

Men nu är visionen i fara. En serie kriser och missöden har drabbat Uber och i förra veckan tvingade en grupp storägare vd:n och medgrundaren Travis Kalanick att avgå.

Läs mer: Bekräftat: Ubers vd avgår

Detta är grunden till Ubers höga värdering.

Beskedet spred chockvågor i tech-världen. Det är ju Travis Kalanick som övertygat investerare som Google Ventures, Benchmark Capital och Amazons grundare Jeff Bezos att investera svindlande 120 miljarder kronor i bolaget. Det är hans framtidsvision som gör att Uber värderas till över 600 miljarder kronor, mer än något bolag på Nasdaq Stockholm.

”Investerarna måste försäkra sig om att Ubers ledning kan uppfylla visionen om att bli en digital hub för transporter i världens storstäder. Detta är grunden till Ubers höga värdering”, säger Martin Birkner, forskarskarchef på analysfirman Gartner, apropå Travis Kalanicks avgång.

Läs mer: Tidslinje: Så tvingades Ubers vd bort efter bolagets mardrömsår

Uber har vuxit snabbt sedan starten 2009. Bara under första kvartalet i år trefaldigades bolagets globala omsättning till närmare 30 miljarder kronor.

Läs mer: Uber-styrelsen vill ha Facebooks Sheryl Sandberg som ny vd

Men förlusterna är enorma och konkurrensen stenhård. Kinesiska konkurrenten Didi har exempelvis lockat drygt 110 miljarder kronor i riskkapital från jättar som Apple, Alibaba, Tencent och Softbank. Och i fjol blev Ubers förluster så höga i Kina att man gav upp och sålde sin kinesiska verksamhet till just Didi.

Vidare sprider sig en rad Uber-kopior över hela världen (se grafik). I Mellanöstern är det exempelvis Careem som etablerat herravälde. Taxiappen har i dag 200 000 registrerade chaufförer och värderas till drygt 9 miljarder kronor, enligt svensken Magnus Olsson, som en av bolagets tre grundare.

Foto:

Men Ubers situation är ändå jobbigast på hemmaplan. Bara under årets första fem månader har bolagets marknadsandel i USA minskat från 84 till 77 procent, enligt analysfirman Second Measure.

En av orsakerna till nedgången är att man utmanas av den snabbväxande konkurrenten Lyft, med delägare som Alibaba, General Motors, GM, och svenska Dig Investment (med pengar från H&M-familjen). Precis som Uber strävar Lyft efter att ”koppla upp” självkörande bilar i ett nät. Man samarbetar redan med både GM och Googles självkörande bilbolag Waymo.

Jag har accepterat investerarnas begäran att ta ett steg åt sidan.

En annan är att Uber tappat kunder till följd av alla skandaler som bevakats i amerikansk media. Det handlar om allt ifrån sexuella trakasserier på bolagets huvudkontor till en felaktig hantering av en våldtäktsoffers medicinska journaler. Nätkampanjen #deleteuber har fått många att bojkotta taxiappen, i viktiga storstäder som San Francisco och New York. Andra städer, som Austin, Texas, har motverkat Uber på lokal nivå.

Skandalerna har även lett till en serie chefsavhopp internt. Det kulminerade med att vd:n och medgrundaren Travis Kalanick tog en timeout i mitten av juni, för att sedan avsättas i förra veckan av en grupp investerare, med riskkapitalbolaget Benchmark i spetsen.

”I detta svåra ögonblick i mitt personliga liv har jag accepterat investerarnas begäran att ta ett steg åt sidan så att Uber kan gå tillbaka till byggandet”, sa han till New York Times då.

Kommentar: ”Kalanicks timeout räckte inte för Ubers ägare”

Medan Ubers styrelse kämpar med att städa upp bolagets företagskultur återstår ett annat gigantiskt problem som kan få stora konsekvenser för Ubers framtidsplaner.

Googles dotterbolag Waymo, som utvecklar självkörande bilar, har nämligen stämt Uber för stöld av immateriella rättigheter. Den pågående rättstvisten kretsar kring Anthony Lewandowski som lämnade Google i januari 2016 för att starta Otto, ett bolag som utvecklar teknik för självkörande lastbilar. Uber köpte Otto för 680 miljoner dollar, motsvarande runt 6 miljarder kronor, i maj förra året och Anthony Lewandowski blev en högt uppsatt chef inom bolaget.

Enligt Waymo har Lewandowski tagit med sig dokument med bolagets företagshemligheter och patent. Uber nekar till anklagelserna och har begärt att Lewandowski ska lämna ut information för att styrka det. Han har dock vägrat samarbeta fullt ut och i slutet av maj meddelade Uber att Lewandowski har fått lämna bolaget.

Tvisten kan försena Ubers utveckling av teknik för självkörande bilar så pass mycket att man blir omkörd av rivaler som Didi och Lyft.

Vidare lurar andra konkurrenter i vassen. Vid sidan av Googles Waymo ligger elbiltillverkaren Tesla långt fram inom området. Bolagets vd Elon Musk har, enligt uppgift, nobbat ett samarbete med Uber och bygger en självkörande bildelningstjänst under namnet ”Tesla Masterplan part 2”. Tanken är att skapa en bilpool för Tesla-ägare där bilar som inte används hyrs ut till nätverket.

Även konventionella biltillverkare utvecklar teknik för uppkopplade, autonoma bilar.

I slutet av förra året började både Ford och Volvo Cars exempelvis att testköra självkörande bilar ihop med Uber i olika amerikanska städer. Och nyligen berättade Volvo Cars att man inlett ett samarbete med Google, vars androidsystem integreras i bilarnas skärmar.

Ubers Volvoprojekt har dock kantats av olyckor och problem med lokala myndigheter.

Uber måste återfå investerarnas förtroende om man ska fortsätta ta in mer kapital till en växande värdering. Huruvida man lyckas beror på vem som tar över vd-posten, och hur denna person hanterar bolagens många utmaningar.


Sidotext: Mapillarys vd: ”Här tar självkörande bilar över först”Foto:
Jan Erik Solem, vd och grundare av snillebolaget Mapillary.


Mer om Ubers kris i senaste Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/ubersparkarvd-klarnablirbankochamazonkoperwholefoods

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera