Det ligger mycket PR bakom Spotifys val att skippa nyemission inför sin notering och i stället bara registrera aktierna för handel i New York. Valet är kaxigt och enligt Spotify själva ska processen präglas av ”radikal transparens”.
Daniel Ek passade på att bryta några Wall Street-normer på investerarträffen nyligen.
”Ni kommer inte se oss ringa i några klockor,” sade han då.
I en vanlig noteringsprocess får ett antal investmentbanker i uppgift att matcha tillgängliga aktier, nya eller gamla, i ett bolag med större köpare. När Spotify beklagar sig över en process som saknar transparens är det nog dessa på förhand uppgjorda transaktioner de menar. I de fallen tar bankerna en del av aktierna som avgift.
Den avgiften slipper alltså Spotify betala eftersom inga aktieaffärer görs upp på förhand. Därmed kan tillgång och efterfrågan under första handelsdagen bli svår att förutse.
Det kan bädda för förvirring på Spotifys första handelsdag nästa vecka. Om handeln däremot går smidigt kan Spotifys process bli vägledande för stora technoteringar som Airbnb eller Uber.
Att Spotify skulle skippa investmentbankerna helt stämmer inte. Musikjätten kommer att betala Goldman Sachs, Morgan Stanley och Allen & Co mellan 350 miljoner och 400 miljoner kronor för deras hjälp under noteringen. Däremot verkar Spotify komma undan billigt.
Läs mer: Problemet som plågar Spotify: ”Alla som rört det har slutat”
Medan 400 miljoner kronor är klart mer än den genomsnittliga amerikanska börsnoteringen är det ungefär hälften av vad Snap, ett techbolag i Spotifys storlek, betalade för att lista sig i New York för ett drygt år sedan.
Dropbox, som nyligen började handlas på Nasdaq, kommer att betala sina investmentbanker minst 230 miljoner kronor som tack för hjälpen. Men Dropbox är också ungefär hälften så stora som Spotify och skulle kunna dra på sig ytterligare noteringskostnader som inte redovisas lika tydligt.
Spotify verkar alltså ha kommit undan ganska billigt. Direktnoteringen sker utan vare sig nyemission av aktier eller teckningskurs. Den är punkig och transparent, men även kostnadseffektiv.
Vad investmentbankerna drog hem när de sydde ihop kinesiska Tencents investering i Spotify på cirka 13 miljarder kronor – en affär som bäddade för musiktjänstens börsnotering – är en annan fråga.