Annons

AI-pengaregn över företagen – ministern: ”Vi måste vara på tårna”

Näringsminister Ibrahim Baylan och Vinnovas generaldirektör Darja Isakson.
Näringsminister Ibrahim Baylan och Vinnovas generaldirektör Darja Isakson. Foto: Amanda Lindgren (Di).
Vinnova ökar stödet till företag och organisationer som vill utvecklas inom artificiell intelligens till 200 miljoner per år. ”På vissa områden kan affärsmodellen förändras radikalt”, säger generaldirektören Darja Isaksson.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Den statliga innovationsmyndigheten Vinnova ger bidrag till företag och organisationer som vill utveckla nya innovationer. De investerar sedan tidigare 150 miljoner i AI, artificiell intelligens, varje år. 

Nu öronmärker de ytterligare 50 miljoner per år till området från sin existerande budget. 

Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova menar att tillskottet är till för särskilda projekt som kan ge bättre förutsättningar för många inom AI, till exempel genom att ta forskning närmare tillämpning. 

”Inom ramen för det har vi i dag beslutat att finansiera projekt som fokuserar på AI för svenska språket och automatisering inom immaterialrätt”, säger hon.

Stödet är inte till för bolag som är duktiga på att applicera AI i sina verksamheter, säger hon, utan för nybörjare.

”Det är inte för de som ligger långt fram redan utan för bolag som ser att de skulle behöva använda maskininlärning”, säger hon.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) välkomnar Vinnovas satsning och vill ge alla bolag en chans att lära sig om AI. 

”Jag tror att vi alla börjar bli medvetna om att det pågår en snabb utveckling, vilket gör att möjligheterna ökar. Då är det viktigt för mig som näringsminister att Sverige inte bara hänger med, utan är ett av de länderna som stakar ut vägen. Då är det en bra grund att de flesta vet vad vi pratar om när det kommer till AI”, säger han. 

Läs mer: Baylan efter utvisningarna i techsektorn: ”Vi behöver göra mer” 

Ibrahim Baylan menar att ökad kompetens inom AI kommer att vara kärnan i Sveriges konkurrenskraft. En del av de nya investeringarna ska finansiera den webbaserade gratiskursen ”Elements of AI”, som ursprungligen togs fram av Helsingfors universitet och som Vinnova gett finansiering till Linköpings universitet för att översätta och hålla i den. Näringsministern planerar själv att läsa kursen. 

”Det är viktigt att vi ökar vår kompetens som medborgare, men också att näringslivet ser och begriper på högsta nivå vad det är vi pratar om. Jag kommer att uppmana kollegor att göra detsamma och kommer också skicka brev till våra största företag och uppmana dem till att engagera sig i detta”, säger han.

När man pratar om AI hamnar fokus ofta på den traditionella industrin, menar Ibrahim Baylan. Det vill han delvis ändra på.

”Jag tror att vi måste tänka helt annorlunda. Det här är en så kraftig teknik att den kommer att behöva få genomslag inom alla delar – handel, transporter, det offentliga.”

Möjligheterna för näringslivet att tjäna på AI är många, enligt Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson.

”I dag finns potential att effektivisera produktiviteten inom de flesta branscher med hjälp av maskininlärning och automatisering, och på vissa områden kan affärsmodellen förändras radikalt. Trösklarna för att applicera maskininlärning sänks också just nu.”

Läs mer: Hon blir ny generaldirektör på Vinnova

Enligt Ibrahim Baylan är en av de stora utmaningarna att få med sig folket på AI-resan. 

”Människor måste förstå vad det är som händer och måste få broar över till något nytt om deras jobb inte kommer finnas kvar till exempel. Så att människor inte känner sig ensamma, för känner man sig så hamnar vi i det läge man ser i vissa länder att man röstar mot förändring och för någon som säger att det var bättre förr”, säger han. 

Ibrahim Baylan läser för nuvarande techprofilen Max Tegmarks bok ”Liv 3.0: att vara människa i den artificiella intelligensens tid”. Han menar att bara den boken har avdramatiserat hans syn på AI. 

”Kunskap avdramatiserar, det ger väldigt mycket hopp om att vi kan lösa de problem som vi står inför. Det finns väldigt stora möjligheter som växer fram i och med den här tekniken. Men jag är orolig för att Sverige snabbare än vi anar kan tappa vår konkurrenskraft om vi inte är på tårna.” 

Samtidigt är han lyhörd inför de etiska dilemman som följer med AI:s framfart, politikens ansvar för dessa.

”Det är klart att en kraftfull teknik som den här går att använda till väldigt mycket gott, men vi vet tyvärr att människor har en förmåga att hitta på saker som inte alltid är så goda”, säger han, och fortsätter:

”Man måste vara medveten om det. Vi har ju redan i dag många lagar och regler som går att tillämpa på det här, men vi måste också titta på hur det ska se ut i framtiden så att man kan ta del av de goda delarna av AI utan att människor känner sig oroade.” 

Nyligen fick Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen i uppdrag att göra förberedelser för att kunna skapa ett nationellt cybersäkerhetscenter. Dessa myndigheter ska i december presentera uppdraget som syftar till att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot mot Sverige och enligt plan ska centret stå klart under 2020. 

”Vi har också ett innovationsråd som diskuterar den här typen av frågor och ett samverkansprogram tillsammans med näringslivet där vi tillsammans ser vad vi kan göra. Å ena sidan måste vi vara med i det här loppet, å andra sidan ska vi försöka så långt det är möjligt att förutse vilka problem som kan uppstå”, säger Ibrahim Baylan. 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer