Kinesiska Ant Financials planer på att köpa det amerikanska penningöverföringsbolaget Moneygram för motsvarande omkring 10 miljarder kronor går i stöpet.
En amerikansk kommitté som övervakar utländska direktinvesteringar stoppar affären av oro för att Moneygrams kunddata skulle kunna användas för att identifiera amerikanska medborgare, skriver Reuters.
Snarare än teknik skulle Ant genom köpet ha fått tillgång till licenser och kunder som skulle kunna gå över till digitala tjänster. Moneygram har sin bas i Texas men har verksamhet i över 200 länder och enligt egen utsago 350 000 ombud.
Moneygrams aktie föll över 15 procent i efterhandeln på beskedet.
Ant har över 600 miljoner användare och en värdering på knappt 500 miljarder kronor. Det gör att bolaget, som 2014 knoppades av från e-handelsbolaget Alibaba, är världens högst värderade fintech-bolag, enligt The Economist.
Läs även: Alibaba mer än fördubblar vinsten
Även om Alibaba inte äger aktier i Ant är banden mellan bolagen täta. Kärnaffären för Ant finns i att erbjuda betalningstjänster till de omkring 10 miljoner handlare som använder Alibaba för att sälja varor.
Jack Ma, som är grundare och styrelseordförande för Alibaba, kontrollerar även Ant. I ägarlistan finns även statliga fonder, som tillsammans äger omkring 15 procent av Ant. Vid en börsnotering av Ant, som väntas ske inom några år, har Alibaba rätt till en tredjedel av aktierna.
Enligt The Economist har Jack Mas vision för Ant varit att förvandla bolaget från ett kinesiskt imperium till ett globalt och man har redan partnerskap i bland annat Frankrike, Indien och Sydkorea.
Moneygram-affären är det hittills mest högprofilerade kinesiska förvärvet av ett amerikanskt bolag som har stoppats, enligt Reuters. Men det är inte det första.
I somras stoppade Donald Trump ett kinesiskt uppköp av det amerikanska halvedarbolaget Lattice med hänvisning till nationella säkerhetsskäl.
Läs mer: Trump blockerar kinesiskt bud Lattice
Den republikanske presidenten gick under valrörelsen till hård attack mot Kina, som han menar har dragit fördel av orättvisa handelsuppgörelser och kostat amerikaner jobb. Under hans tid som president har Vita huset pekat ut Kina som ett hot mot USA:s militära och ekonomiska intressen.
Bara i USA köpte Kina under 2016 amerikanska bolag för motsvarande knappt 500 miljarder kronor. Det är en rejäl ökning jämfört med åren 2013-2015 då motsvarande siffra låg på omkring 100 miljarder kronor per år enligt finansplattformen Dealogic.
Uppköpsvågen har fått politiker i fler länder att dra öronen åt sig. Skälen som anförs är bland annat att man misstänker inblandning från den kinesiska staten och strategiska snarare än kommersiella motiv.
Men inte heller den kinesiska regimen är helt nöjd med utvecklingen. För ett år sedan skärptes kontrollen av utlandsförvärv vilket bidrog till att kinesiska köp och fusioner sjönk med en tredjedel under 2017 jämfört med året innan.
Läs även: Alibaba vill lyckas i molnet – storinvesterar i finsk databastjänst
