Nästa månad presenteras resultatet av regeringens utredning om Sveriges reklamlandskap. I och med utvecklingen av sociala medier ansågs behovet att se över bland annat marknadsföringslagen stort.
En kartläggning gjord av Di Digital visar att Reklamombudsmannen och dess opinionsnämnd under 2017 fattade hela 22 fällande beslut där influencers inte hade märkt ut sina reklamsamarbeten, en markant ökning jämfört med tidigare år.
”Marknadsföringen har förändrats i snabbt takt och därför behöver vi se till att konsumentskyddet fortsätter att fungera väl när förutsättningarna ändras”, sa konsumentminister Per Bolund när utredningen presenterades förra hösten.
Läs även: Nu inleds rättegången om smygreklam mot Alexandra "Kissie" Nilsson
Utredningen ser bland annat över nya slags medieinnehåll som produceras av både massmedieföretag och enskilda personer. Informationskanalerna har utvecklats från traditionell radio och tv till bloggar, sociala medier, poddsändningar och videobloggar. Utredningen ska enligt sitt uppdrag bedöma huruvuda annonser utgör problem för konsumenter och om lagen skyddar dem som den ska. Ifall det behövs ska utredningen också föreslå åtgärder för att förbättra skyddet för svenska konsumenter. Resultatet presenteras 12 januari nästa år.
Det finns flera anledningar till att man ser ett behov av att göra en översyn av branschen. Bland annat söker allt fler unga och barn sin underhållning på sociala medier, enligt Ulf Dahlqvist, verksamhets- och forskningschef för omvärldsanalys på Statens medieråd.
“Det har blivit fruktansvärt populärt hos barn och unga. Vi ser hur vissa Youtubers är större än tv, till exempel Therese Lindgren följs i princip av varannan 15-årig tjej", säger han.
Läs även: Konsumentverket om rättegången mot Kissie: Världshistorisk
De senaste åren har det blossat upp en debatt om märkning av reklam hos influencers med stora sociala mediekanaler. Om reklamen inte är markerad som just reklam, vilket både Internationella Handelskammarens regler och marknadsföringslagen kräver, kan det vara svårt för publiken att förstå att de tittar på annonser för varumärken, och inte en influencers genuina köptips.
”Jag kan tycka att det ligger något oärligt i att inte tala om att någon betalat för ett budskap, och istället låtsas som att det är redaktionellt innehåll”, säger Ulf Dahlqvist.