Hoppa till innehållet

Därför vill storbolagen ha en egen startup

Världens storbolag slår rekord i att investera i innovativa småbolag och det svenska näringslivet hänger på trenden. “Det är ett bra sätt att få tillgång till ny teknik och nya affärsmodeller”, säger David Sonnek, chef över SEB:s riskkapitalgren.

 

Startupbolag har blivit heta villebråd i det svenska näringslivet. De senaste åren har en rad småbolag fått nya ägare i form av klädjätten H&M, Telia och Axel Johnson-koncernen.

Det handlar om en av de senaste årens starkaste trender på riskkapitalmarknaden, nämligen företagsanknutet riskkapital, så kallat corporate venture capital eller CVC. Till skillnad från traditionellt riskkapital handlar CVC-investeringar om mer än ren avkastning, syftet med dem är i stället att knyta till sig unga bolag med idéer som kan berika den egna verksamheten.

Läs även: H&M om tech-innehaven: ”Bolagen ska inte integreras hela vägen”

Under första halvan av 2016 bestod en femtedel av riskkapitalrundorna globalt helt eller delvis av företagsanknutet riskkapital, en ökning med 4 procentenheter sedan första början av 2013. 2015 dök dessutom 85 nya CVC-aktörer på på den globala arenan, vilket kan jämföras med helåret 2011 då bara 37 nya aktörer drog igång sin verksamhet, enligt statistik från CB Insights.

“Bland europeiska företag ser fler och fler värdet i att ha en CVC-arm. Det kan vara ett bra sätt att förvalta pengar men framför allt ett sätt att hålla kontakten med småföretag i den egna branschen. Vi delar med oss av vår erfarenhet och våra kunskaper till dem samtidigt som vi får tillgång till ny teknik och nya affärsmodeller”, säger David Sonnek, chef över SEB:s investeringsverksamhet.

Bland europeiska företag ser fler och fler värdet i att ha en CVC-arm.

SEB Venture Capital har existerat i många år med ett bredare teknikfokus. Förra året fick dock David Sonnek och hans kollegor ett tydligt mandat att öka antalet investeringar i startupbolag med verksamheter nära bankens egen, så kallad fintech. Under 2016 gjorde man fyra fintech-investeringar, bland annat i privatekonomiappen Tink och danska Coinify, som genomför digitala transaktioner baserat på den stekheta blockkedjetekniken.

 “Vi investerar både i bolag som kan bli en del av vår strategi i närtid och gör mer framtidsorienterade investeringar. Tink och Coinify är bra exempel på dessa två utgångspunkter”, säger David Sonnek.

SEB är långt ifrån ensamma om att investera för att innovera. Andra svenska storbolag som har startupinvesteringar som en uttalad strategi är Astra Zeneca, ABB och Telia. Under 2015 investerade telekombolaget hela 1,3 miljarder kronor i startupbolag, varav en miljard i musiktjänsten Spotify. I fjol formaliserades investeringsverksamheten och fick namnet ”Division X”.

Läs även: Telia letar techbolag – startar ny investeringsarm

Även modejätten H&M (NTL) har gjort en rad investeringar i startupbolag via sin nystartade investeringsarm Colab. Bland innehaven finns brittiska Worn Again, som utvecklar återvinningsteknologi för kläder, begagnattjänsten Sellpy samt bolagen Wrapp och Ivyrevel.

Louise Hagen är del av affärsutvecklingsteamet på Axel Johnson-koncernen och ansvarig över dess riskkapitalgren D-Ax. Sedan D-Ax startade 2013 har man gjort sex investeringar, bland annat i produktsökmotorn Loop54 (NTL) och bolaget Pinmeto (NTL), som utvecklat ett verktyg som hjälper handlare att administrera sina sociala medier. Tjänsten används i dag av flera bolag inom koncernen.

”Vi letar efter bolag som har kommit en liten bit på vägen men kan investera både i tidigare och senare faser. Då detta är ett viktigt område för oss har vi som ambition att vara aktiva. Vi träffar många bolag och ser till att synas i de forum där de rör sig. En del bolag får vi tips om, andra hör av sig”, säger Louise Hagen.

Letar man inte efter nya idéer för att förnya sina verksamheter riskerar man att bli frånsprungen.

Att som storbolag pröva på livet som investerare är dock inte riskfritt. Många minns telekomjätten Ericssons satsningar kring millenieskiftet. Tillsammans med Investor, Industrivärden och Merrill Lynch spände man bågen och lanserade år 2000 riskkapitalfonden Ericsson Venture Partners, en satsning som ganska snabbt fick fiaskostämpel, inte minst då man misslyckades med att hitta bolag att investera i.

Magnus Lundin är vd på branschföreningen Swedish Incubators & Science Parks. Han anser att marknaden för CVC-investeringar har mognat de senaste åren.

“Många storbolag har utvecklat hur man hanterar riskkapital och hur man på ett effektivt sätt implementerar det i sina innovationsstrategier. Det finns det många bra exempel på”, säger han.

Han tror dessutom att trenden är här för att stanna.

“En av de främsta orsakerna till den starka utvecklingen inom företagens riskkapital är att digitaliseringen ökat på innovationstempot. Letar man inte efter nya idéer för att förnya sina verksamheter riskerar man att bli frånsprungen. Historiskt har Sverige legat lite efter på CVC-området, men det senaste året har vi sett ett markant ökat intresse hos bolagen”, säger han.

Läs även: Saab Ventures: ”Nästan lika hajpat som för 15 år sedan”


Urval av storbolagens portföljer: 

H&M (via Colab): Sellpy (NTL), Wrapp (NTL), Ivyrevel (NTL) och Worn Again. 

ABB (via ABB Technology Ventures): Grabit, Softrobotics, Pointgrab, Automata Technologies och Pointgrab.

Astra Zeneca: G1 Therapeutics, AGTC, Cerapedics och Catabasis

SEB (via SEB Venture Capital): Tink (NTL), Coinify (NTL) och Now Interact (NTL)

Axel Johnson-koncernen (via D-Ax): Pinmeto, Loop54 och Winnox Solution

Saab AB (via Saab Ventures): C-leanship, Cold Cut Systems, Revibe Energy

Volvo (via Volvo VC): Decisiv och Peloton Technology

Telia (via Division X): Ebuilder (NTL), Soundtrack Your Brand (NTL), Spotify (NTL), Springworks (NTL) och Zound Industries (NTL).

NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas med investerarna och bolagen på den nordiska techscenen.


 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera