Det var i juni 2018 som EU-kommissionen tillsatte en 52 personer stor expertgrupp som skulle utreda frågan om etiska riktlinjer när det kommer till AI-utveckling.
På måndagen presenterade unionen hur de kommer att gå vidare med frågan. Förenklat kan man säga att det handlar om en trestegraket.
Dels har gruppen kommit fram till sju huvudsakliga punkter att utgå från för att framtagningen av AI ska vara säker och pålitlig. Bland annat skriver man att AI-system ska stötta mänskliga rättigheter, och inte begränsa den ”mänskliga självständigheten”.
Bland de framtagna punkterna finns också att varje medborgare ska ha full kontroll över personlig data och att sådan personlig information inte ska få användas mot en själv.
Transparens och hållbarhet är också nyckelord som enligt EU bör användas i utvecklingen av AI framöver.
I ett andra skede kommer EU-kommissionen till sommaren att sjösätta ett storskaligt pilotprojekt där berörda parter får komma till tals. Företag i industrin, organisationer och myndigheter ska få ge sin bild av hur riktlinjerna ska kunna användas i praktiken.
Läs mer: Anna Felländer vill rädda oss från AI-undergång
Som tredje del kommer EU att föra upp frågan till den globala arenan och samtala med andra länder och organisationer för att nå en internationell samsyn på hur frågan ska hanteras.
”Den etiska aspekten av AI är inte en lyxvara. Det är bara med fullt förtroende som vårt samhälle fullt ut kan dra nytta av tekniken”, säger Andrus Ansip, EU:s kommissionär med ansvar för den digitala marknaden, i ett uttalande.
Enligt EU ligger Europa klart efter andra världsdelar när det kommer till både offentliga och privata investeringar i AI. Med förslagen som presenteras i dag hoppas unionen att de investeringarna ska öka med 20 miljarder euro, motsvarande 209 miljarder kronor, årligen de kommande 10 åren.
Läs mer: EU-toppen till Di Digital: Stycka Facebook ”ett alternativ”