Hoppa till innehållet

EU:s nya datalag – stålbad för succéappen Truecaller

EU:s nya dataskyddslag GDPR skakar om tillvaron för det svenskgrundade succébolaget Truecaller - ofta kallad ”en telefonbok på nätet”. Innan den 25 maj tvingas man be om samtycke från kring tio miljoner användare i EU och rensa i sin persondatabas.

Nami Zarringhalam och Alan Mamedi, grundarna bakom Truecaller.
Nami Zarringhalam och Alan Mamedi, grundarna bakom Truecaller.Foto: Hampus Andersson

Truecaller grundades 2009 av KTH-vännerna Alan Mamedi och Nami Zarringhalam och är från början en användargenererad telefonbok på nätet. Sedan starten har man tagit in hela 750 miljoner kronor i riskkapital och vuxit snabbt internationellt.

Idag är Truecaller en av Sveriges största startupbolag med 250 miljoner användare i världen, varav hälften i Indien. Tillväxten uppges vara cirka 300000 användare per dag.

Europa, som har en lång tradition av tryckta telefonkataloger, har inte tagit till sig tjänsten lika snabbt. Men bolagets app har ändå laddats ner av cirka tio miljoner användare inom EU, enligt en grov uppskattning från bolaget. Bara i Sverige uppger sig Truecaller ha en halv miljon aktiva användare.

Appen finns i olika versioner. I Sverige används den främst som nummerpresentatör och spamfilter. Och härom veckan lanserade man även ett samarbete med Swish.

I likhet med Facebook kommer merparten av Truecallers intäkter från annonser, som i sin tur bygger på de personuppgifter man samlat in i sin enorma databas. Den som laddar ner appen och godkänner vilkoren lämnar i många fall inte bara ifrån sig sin egen persondata. Man erbjuds även dela hela sin privata telefonbok med bolaget.

Läs mer: Truecaller lanserar Swish-betalningar i Sverige

Enligt Anders Jonsson på it-konsulten Secureappbox, som jobbar med frågor som kretsar kring persondata, strider Truecallers nuvarande policy mot EU:s dataskyddsförordning GDPR som införs den 25 maj i år. I ett nötskal kräver GDPR att bolag som använder persondata begär och får samtycke från alla användare. 

”Det Truecaller gör tillåts inte inte under GDPR, såvitt jag kan se. Det står exempelvis i deras "privacy policy" att man som användare ger samtycke åt att Truecaller använder personuppgifter från kontakter i den personliga telefonboken. Men det är inte tillåtet att ge samtycke å andras vägnar, enligt GDPR”, säger han. 

Truecallers grundare Nami Zarringhalam säger att bolaget ska justera sin policy.

”Vi ska publicera en ny privacy policy som tar hänsyn till de nya regleringarna”, säger han. 

Läs mer: Apple-chefen vill se hårdare regler kring datahantering

Han tillägger även att Truecaller, precis som Eniro och Hitta.se, har ett utgivningsbevis i Sverige och är därmed en av flera grundlagsskyddade nummerupplysningstjänster i landet.

Exakt hur många användare Truecaller har inom EU vill Nami Zarringhalam inte säga. Men han uppger att det är mindre än 5 procent - en andel som skulle motsvara cirka 12,5 miljoner personer. Alla dessa måste nu kontaktas. Men Nami Zarringhalam betonar att Truecaller har ett stort team som jobbat en längre tid med att möta EU:s nya regleringar. Alla få utöva sina rättigheter, menar han.

”Vi ska kommunicera detta till alla våra EU-användare de kommande veckorna och vi har även tagit ett proaktivt steg sedan länge genom att låta vem som helst ta bort sig själv från vår databas. Dessutom kommer vi att rulla ut ett nytt ”privacy center” som ger våra användare ytterligare kontroll över sin data.

Hur många EU-medborgare är med i era register utan att de använder appen? 

”Detta kan vi inte dela med oss av.”

Vad händer med dem?

”Har vi inte ett godkännande kommer vi att ta bort dem från vårt register.”

Vad säger ni till de icke-användare som är oroade att de ska finnas kvar i er databas ändå? 

”De som vi inte har ett godkännande från kommer inte finnas med i Truecallers register från den 25:e maj. De som redan nu vill avregistrera sig från Truecallers tjänster har möjlighet att göra det direkt via vår hemsida.”

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera