Jonas Leijonhufvud: Ägarbråket i Zound
Bolaget bakom Urban Ears-lurarna och Marshall-högtalarna fortsätter att imponera. Men det är trist att se duktiga entreprenörer bråka så mycket om makten i ett bolag. Vi hoppas på normaliserad informationsgivning och en spännande börsnotering under 2019.
Miriam Olsson Jeffery: Var är kvinnorna?
Jag lånar min forna kollega Mimi Billings rubrik från årets sämsta 2015. I februari i år gjorde Di Digital för tredje gången en granskning kring vem riskkapitalet i Sverige går till och resultatet var i princip detsamma som föregående år.
Endast knappt 1 procent av investerat kapital i Sverige går till startupbolag grundade av enbart kvinnor och 12 procent investeras i mixade team. I Europa har riskkapitalbolaget Atomico redovisat en siffra på 7 procent i kvinnliga eller blandade grundarteam.
Vi kan prata hur mycket som helst om kvinnliga förebilder, men frågan är om de ens får möjlighet att blomstra.
Under de senaste åren har flera kvinnor trätt fram och berättat sina versioner om hur det kan gå till bakom kulisserna när de har kontakt med investerare. I många fall är det inga vackra historier. Men kanske har metoo-rörelsens framfart rört om så mycket i grytan att det kan leda till en förändring.
Viktor Ström: Börsnoteringarna
När en noteringscykel startar är det i regel gedigna bolag till rimliga värderingar som sätts på börsen. Ju längre in i cykeln desto sämre blir kvaliteten på noteringarna. Noteringsåret 2018 får sägas signalera att vi befinner oss i slutet av cykeln.
I stort sett alla svenska technoteringar har rasat på börsen och orsakat småsparare kännbara förluster. Efter IT-bubblan år 2000 kan man tycka sig att vi borde lärt oss att ett förlorat förtroende för branschen får ödestigra konsekvenser.
Fredrik Björkman: Techbolagens (o)hållbarhet
2018 innebar en hel del hållbarhetsrapporter från de större techbolagen i Sverige. Fina formuleringar om hur man minsann prioriterar klimatfrågor, arbetsrätt och hållbarhet. Samtidigt verkar flera svenska tillverkare inte ha några större problem med hur de som sätter ihop prylarna vi köper mår.
Dåliga arbetsklimat och övertider långt över vad hälsan tillåter borde få fler konsumenter att fundera både en och två gånger på vilka prylar de köper och av vem.
Johannes Karlsson: EU-kommissionens tafatta offensiv mot techsektorn
Under 2018 har EU-kommissionen gått på en offensiv mot den digitala ekonomin i form av en rad nya lagförslag. Det handlar bland annat om en treprocentig omsättningsskatt för världens 150 största techbolag, en omdiskuterad "länkskatt" och ett krav om att Netflix måste producera minst 30 procent europeiskt tv-innehåll.
De folkvalda EU-parlamentarikerna tycks ha blidkats av förslagen, men de känns mer eller mindre som populistiska slag i luften. Kritiken har dryftats länge, men det är först nu som EU agerar. Den svenska regeringens inställning i frågan är att ett nytt beskattningssystem för techsektorn istället bör förhandlas fram på global nivå – en betydligt mer nykter position i frågan.
Det är också värt att påpeka att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tidigare faktiskt har hjälpt techjättar som Amazon att betala mindre skatt i Europa. Under den tid han var premiärminister i Luxemburg, fram till år 2013, fick e-handelsbolaget otillåtna skattefördelar på omkring 250 miljoner euro. Bolaget har nu behövt betala tillbaka hela summan.
Läs mer: Detta var bäst 2018 – enligt Di Digitals redaktion
Läs mer: Detta var sämst 2016 – enligt Di Digitals redaktion
