Amerikanen Tony Oursler är en nestor inom videokonsten och världsberömd multimedie-pionjär, tillika David Bowies visuella parhäst under 2000-talet.
Tony Oursler konstruerar bland annat robotar med hjälp av mobiltelefoner som han stoppar in i huvuden av glaskupor.
”Människor tittar på mina verk för att komma bort från det där”, säger konstnären till Di och pekar på sin mobiltelefon.
”I dag är det okej att bara konsumera, men jag vill med mina verk inspirera folk att göra saker, inte bara trycka på en knapp och passivt titta på.”
Tony Ourslers konst har en handfull trogna svenska samlare, men globalt handlar det om tusentals privata köpare.
Bredvid robotarna visas tvådimensionella verk baserade på schematiska kretsdiagram som kombinerar rörliga digitala bilder, målning och ljud och skapar ett nätverk mellan mänsklig längtan, galenskap, mekanisk logik – allt inbäddat med stor portion humor och stänk av surrealism.
Läs även: Blogg: Besök Salvador Dalís konst – inne i tavlan
Verken kostar mellan 1 Mkr och 1,2 Mkr styck. Konstnärens andel är ungefär hälften, det vill säga drygt 5 Mkr för den nu aktuella utställningen.
Har du blivit ekonomiskt rik på din konst?
”Njae, jag behöver kanske inte oroa mig för hyran, men jag lever månad för månad. Min rikedom ligger i det emotionella, att få se världen och träffa människor.”
Vad gör du med pengarna?
”Jag köper rätt mycket konst, sällan av kända konstnärer men de kan ju bli.”
Själv hade han en katolsk skolgång som ung, var tidigt intresserad av musik och bildade sitt första band på mellanstadiet. Så småningom antogs han vid California Institute for the Arts.
Betraktarens interaktion har alltid varit en grundbult i Tony Ourslers konstnärskap.
”Jag började som målare och min generation växte upp med tv och video. Jag vill att man ska gå inuti den nya tekniken. Först kom industrirevolutionen, därefter internet-eran, som tog jobben från musiker, författare och fotografer, och nu kommer AI-robotarna, som sägs ta jobben från folk i snabbmatsrestauranger och lastbilschaufförer. Oavsett teknisk era vill jag visa att man kan ta ut innehållet i maskinerna och göra något annat av dem, till exempel poesi av krigsspel.”
Hur försöker du göra det konkret med till exempel din egen, dataspelande 13-årige son?
”Jag tog honom till en seriemässa så att han fick träffa människorna bakom superhjältarna och med egna ögon se att processen bakom den gigantiska spelindustrin börjar med att en människa ritar bilderna. Min poäng var att visa att han också kan göra det – där är pappret, där är pennan.”
Fungerade det?
”Sådär, men det kommer nog. Nästa steg i den digitala konsten är att gå innanför ny teknik, plocka isär delarna och applicera dem på människors livspussel och strukturer för att utforska hur vi tänker och förmedla nya perspektiv och frågor, till exempel om AI-robotar kommer att hjälpa oss eller ersätta och slutligen förgöra oss?”
Läs även: Han låter dig klicka hem konst för 27 miljoner – i mobilen