Hoppa till innehållet

Han satsade allt på bitcoin – nu har kursen stigit 100 gånger

2013 lade den svenske programmeraren Alexander Bottema alla sina besparingar på bitcoin – trots att han först inte trodde på valutan. Sen dess har bitcoin gått från 195 kronor till omkring 35 000 kronor per bitcoin och svensken har sin pension säkrad.

Programmeraren Alexander Bottema köpte bitcoin för fyra år sedan och tror att valutans framtid är ljus.
Programmeraren Alexander Bottema köpte bitcoin för fyra år sedan och tror att valutans framtid är ljus.

Hittills i år har bitcoin stigit över 300 procent och idag värderas en enhet av kryptovalutan till omkring 35 000 kronor. I våras kunde Di Digital berätta om Sten Oscarsson, som blivit en storvinnare på bitcoinkursens rusning efter att han köpt tillgångarna i det konkursade bitcoin-bolaget KNC Miner.

Läs mer: Han tjänar miljoner på riskkapitalisternas bitcoin-miss

Men det finns fler som har tjänat stort på kursuppgången.

En av dem är Alexander Bottema, som berättar sin historia för VA Finans.

Han är programmerare och har bland annat jobbat med datasäkerhet och kryptering. När han först stötte på bitcoin avfärdade han det som ointressant.

Läs även: Rusning till kryptovalutor: ”Extremt många oseriösa aktörer”

Men ett år senare valde han att titta närmare på valutans tekniska beskrivning och programkod. Han blev eld och lågor. Vad han såg övertygade honom att bitcoin var värt att satsa på och när han förstod vad han hade att vinna på att investera gick han inte försiktigt fram.

“Jag fick panik och satsade allt mitt sparkapital”, säger han till VA Finans.

Läs även: Partiledare Rick Falkvinge har tjänat miljoner på bitcoin

Det har gått fyra år sedan Alexander Bottema satsade allt. Då var en bitcoin värd 195 kronor. Idag är valutan värderad till omkring 35 000 kronor per bitcoin.

Efter det inledningsvis svala intresset har han inte bara köpt på sig bitcoin, utan även skrivit egen kod för att synkronisera med bitcoin-nätverket och uttalat sig i svenska medier som sakkunnig från den svenska Bitcoinföreningen.

Alexander Bottema avslöjar inte hur mycket hans besparingar bestod av när han investerade – och då inte heller hur mycket hans bitcoin är värda idag. Däremot antyder han att han ska kunna leva på det på äldre dagar.

“Jag ser det som en pensionsförsäkring”, säger han till VA Finans.

Men alla tror inte på en stigande bitcoinkurs.

Jonathan Jogenfors, doktorand vid institutionen för Systemteknik vid Linköpings universitet, sa till Di Digital tidigare i år att många misstänker att valutan är övervärderad.

“Jag skulle säga att det är en bubbla som riskerar att blåsas upp för att sedan spricka.”

Läs mer: Bitcoinpriset rusar: ”Ingen är säker på att priset ska vara på den här nivån”

Med över 900 aktiva kryptovalutor med ett sammanlagt marknadsvärde på omkring 675 miljarder kronor har även Financial Times uttryckt att fenomenet för tankarna till dotcom-bubblan vid millennieskiftet.

Läs mer: Kryptovalutor används som aktier – kritiker varnar för bubbla

Svängningarna i bitcoinkursen har heller inte gynnat alla aktörer.

Under 2016 gick det svenska bitcoin-bolaget KNC Miner, där investerare gått in med 220 miljoner kronor, i konkurs.

Eventuella hot mot bitcoin rör dock inte Alexander Bottema i ryggen. Han tror inte att det kommer dyka upp någon digital valuta som kan putta ned bitcoin från tronen, och har is i magen gällande bitcoins värde. Faktum är att han inte alls är orolig över att värdet på bitcoin ska sjunka för gott.

“Visst kursen dippar, men den har ju alltid kommit tillbaka igen. Bitcoins framtid är ljus”, säger han till VA Finans.

Artikelförfattare: Michaela Karlén

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera