Hoppa till innehållet

Matkassarna bromsar – men lösplock lyfter e-handeln

2017 blev ett dystert år för näthandeln med matkassar och försäljningen minskade. Men kategorin lösplock växer så det knakar och totalt lyfte den digitala livsmedelshandeln med 19 procent.

Syskonen Niklas Aronsson och Lina Gebäck, grundare av Linas matkasse, och Kicki Theander, grundare av Middagsfrid.
Syskonen Niklas Aronsson och Lina Gebäck, grundare av Linas matkasse, och Kicki Theander, grundare av Middagsfrid.Foto: Linas matkasse, Middagsfrid.

Att handla mat på nätet har ökat i popularitet de senaste åren. Unga bolag som Linas Matkasse, Mathem och Middagsfrid har fått sällskap i onlinematchen av livsmedelsjättar som Axfood, Coop och ICA.

Läs mer: Icas e-handel går över miljarden 

Den digitala livsmedelshandeln växte med 19 procent under 2017, enligt rapporten D-food-index från branschorganisationen Svensk digitalhandel.

Men rapporten visar att de olika koncepten matkassar, alltså färdiga middagslösningar som levereras hem, respektive lösplock, gick åt helt olika håll under året.

Försäljningen av matkassar minskade med 8 procent medan lösplocket växte med 38 procent.

Trenden var tydlig även under årets första nio månader.

Andreas Svensson, som är senior analytiker på HUI Research som är med och tar fram rapporten, sade då till Di Digital att de nya kunder som går över till att köpa livsmedel på nätet verkar föredra lösplock.

”Det finns sannolikt tillväxt även framöver för middagskassarna, men på kort sikt verkar de nya kunderna framför allt vilja handla på samma sätt som de gör i de fysiska butikerna”, sade han.

Läs även: Festen över för färdiga middagslösningar – försäljningen minskar 

Malin Winbom, som är vd för Svensk Digital Handel, tror att e-handelstillväxten fortsatt kommer att vara stark under 2018.

”Det finns fortfarande en enorm tillväxtpotential i nya konsumenter men även i att redan digitala konsumenter flyttar över en större del av sin livsmedelskonsumtion till nätet”, säger hon i den färska rapporten.

D-food-index bygger på försäljningsuppgifter från Bergendahls, Coop, Delitea, Familyfood, Hemköp, ICA, Linas Matkasse, Mat och Ro, Mat.se, Mathem, Matkomfort, Middagsfrid, Willys samt Årstiderna. 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera