Hoppa till innehållet

Nytt försök för EU:s ”länkskatt”

Efter flera misslyckade försök att komma överens om EU:s kontroversiella förslag kring ”länkskatten” och digitala filter, startar nya förhandlingar i dag.

Sedan EU-parlamentet röstade igenom unionens förslag om nya upphovsrättsregler i september förra året, har frågan stått stilla. 

Läs mer: Svenska EU-politikernas besvikelse över länkskatten: ”En svart dag för internet” 

Nu har nya framryckningar gjorts och i dag startar på nytt förhandlingarna mellan rådet och parlamentet, det bekräftar en talesperson för EU-parlamentet. 

”Trilogförhandlingarna startar i dag och kommer troligen hålla på även i morgon och till på onsdagen”, skriver talespersonen i ett mejl till Di Digital.

De två stora stridsfrågorna har varit artikel 11 och 13 i förslaget.

Artikel 11 innebär att digitala plattformar som Facebook, Google och Youtube måste betala licenser för länkat material som användarna lägger upp. Artikeln har av kritiker kallats för ”länkskatt”.

Artikel 13 innebär att upphovsrättsligt skyddat material, som plattformarna inte betalat licens för, måste plockas bort från sajter eller plattformar, annars väntar böter. En lösning för detta är filter som ska söka efter och upptäcka upphovsrättsskyddat material för att sedan ta bort det. 

För att upphovsrättsförslaget ska kunna gå igenom måste rådet och parlamentet vara överens. Det har man tidigare inte varit, främst för att man har olika syn på vilka som ska omfattas av förslaget samt hur höga kraven på exempelvis filtren enligt artikel 13 ska vara.

En liten blockerande minoritet av medlemsstaterna i rådet har inte kunnat acceptera de förslag med kompromisser som lagts framför dem, däribland Sverige.

Läs mer: Striden om upphovsrätten i EU: Förhandlingarna har strandat 

I förra veckan stod det klart att rådet nu fått ett nytt mandat för att förhandla med parlamentet. 

Det verkar som att Tyskland och Frankrike, som tidigare varit motstridiga parter i frågan, nu delvis kommit överens. 

Enligt dokument från EU-rådet finns ett nytt förslag om artikel 13, där rådet nu föreslår att vissa mindre plattformar kommer få lättnader.

I stället för de hårda krav som finns på filter, föreslår rådet att de mindre plattformarna endast måste ha försökt teckna licenser med rättighetsinnehavare och att de tar bort upphovsrättsskyddat material efter påpekande. 

För de större plattformarna krävs fortfarande att de ska ha filter som inte släpper igenom upphovsrättsskyddat material, om de inte betalt licenser.

För att omfattas av lättnaderna ska bolaget ha en omsättning om högst 10 miljoner euro, motsvarande drygt 104 miljoner kronor, ha färre än 5 miljoner besökare per månad och funnits en kortare tid än 3 år.

Sverige ska, enligt Patrik Sundberg, rättssakkunnig på Justitiedepartementet, som arbetat med förslaget för den svenska representationen i rådet, ha röstat nej till det nya förslaget som Frankrike och Tyskland kommit överens om och som nu ska läggas fram för parlamentet. Främst på grund av bestämmelserna i artikel 11, den om ”länkskatt”, som innebär att länkar och små fragment av texter omfattas av skyldighet att betala upphovsrättsinnehavaren.

Trots det startar alltså förhandlingarna kring frågan i dag på nytt. Det är det sjätte försöket i ordningen. För första gången är det under Rumäniens klubba som ordförande i EU sedan Österrike, under tiden som ordförande, inte lyckats nå framgång i frågan.

Frågan om parterna kommer komma överens om artikel 11 är däremot fortfarande högst oklar. I mitten av januari sa Axel Voss, tysk kristdemokrat som för parlamentets talan i förhandlingarna, att han inte var villig att tumma på rättighetsinnehavarnas stärkta rätt.

”Såhär långt är jag inte villig att kompromissa om artikel 11. Det kan också bli ett problem i slutändan och antagligen kommer vi behöva flera alternativ som medlemsländerna kan välja från när det kommer till hur starkt mediernas rättighetsskydd ska vara”, sa han.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera