Hoppa till innehållet

Pandemieffekten – programmeringshajp bland unga kvinnor: ”Vill ha en del av den här kakan”

Dubbelt så många unga kvinnor än män vill starta företag utifrån färdigheter de skaffat under pandemin, och fler unga kvinnor vill lära sig programmera. Det visar en undersökning som Kantar Sifo och mjukvarubolaget Red Hat har gjort bland 3 000 svenskar.

Mia Thomsen är marknadschef på mjukvarubolaget Red Hat i Norden och har analyserat resultatet från den svenska delen av studien kring nya vanor under pandemin som har utförts av Kantar Sifo.
Mia Thomsen är marknadschef på mjukvarubolaget Red Hat i Norden och har analyserat resultatet från den svenska delen av studien kring nya vanor under pandemin som har utförts av Kantar Sifo.

6 procent har lärt sig programmera på egen hand under pandemin. Det kommer fram av en Kantar Sifo-undersökning bland 3 000 personer i Sverige, som har gjorts på uppdrag av det amerikanska mjukvarubolaget Red Hats nordiska filial. 

I undersökningen har man ställt frågor kring till svenskar mellan 18–65 år om vad de har gjort under pandemin. Datainsamlingen gjordes via en webbenkät och urvalet kom från Kantar Sifos panel. Totalt genomfördes 3 000 intervjuer, varav 1 531 personer var män och 1 469 kvinnor.

Av de i studien som har börjat lära sig att koda under pandemin saknar tio procent anställning och 36 procent tidigare högskoleutbildning. Många säger också att de vill lära sig att koda, men 47 procent har svårt att veta hur de ska ta sig an det.

”Att 6 procent har börjat koda under pandemin är ett kvitto på att det finns ett intresse. Det finns ett större intresse bland unga kvinnor än unga män, och kvinnorna gör det ofta för att starta bolag”, säger Mia Thomsen, marknadschef för Red Hat i Norden.

35 procent av kvinnor mellan 18–25 år vill lära sig koda, jämfört med 31 procent bland männen. Det är dock mer viktigt för kvinnorna, nästan tre gånger så mycket bland 18- till 25-åringar, att ha en kompis eller partner som kodar för att börja själv. 

Utslaget på alla åldrar råder ett jämlikt förhållande, och för 25–36-åringar är det däremot ett statligt ekonomiskt stöd som lockar.

Det är också fler kvinnor mellan 18 och 25 år som vill starta företag med hjälp av det de lärt sig under pandemin. Nästan dubbelt så många – 9 mot 5 procent – i åldrarna 18-25 procent.

”Det finns en ny generation av unga kvinnor som vill ha en del av den här kakan”, säger Mia Thomsen om att programmeringsjobb domineras av män.

Läs också: Duon hoppade av konsultjätten PWC – startar eget: ”Behövs något nytt”

Av de mest populära aktiviteterna under pandemin kom programmering på fjärde plats. Innan den matlagning, träning och hantverk.

”Pandemin har skapat ett momentum som det är viktigt att ta vara på. Den har också satt fingret på var det finns brister”, säger Mia Thomsen.

Hon pekar på att många av de som har svarat att de är intresserade av att lära sig kodning jobbar inom offentlig sektor, som i sjukvården eller skolan. 

”Där har man blivit mer eller mindre intvingad i att accelerera digitala lösningar. Det kan ju vara så att kvinnor ser att de kan göra skillnad där och att det är därför intresset är så stort”, säger Mia Thomsen.

Red Hat har också ett egenintresse i undersökningen i och med att de jobbar med mjukvaruutveckling. Undersökningen har även gjorts i andra delar av Europa och med totalt 30 000 respondenter.

I höst planerar Red Hat i Sverige att anordna ett kodningsevent för flickor i årskurs 6, något bolaget också har gjort i England, Spanien och USA.

”Vi ska kopiera det programmet och pratar nu om i vilka städer vi ska anordna eventet”, säger Mia Thomsen.

I undersökningen säger 30 procent att kodning borde stå på schemat redan i grundskolan och 40 procent i gymnasiet.

Läs också: Gratis verktyg ska få fler bolag att anamma öppen källkod: ”Blir bättre produkter” 

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera