Hoppa till innehållet

Poddplattformen Acast siktar mot Stockholmsbörsen

Poddplattformen Acast tar sikte på Stockholmsbörsens huvudlista. ”Vi har aldrig riktigt velat vara en del av startupvärlden”, säger bolagets vd Måns Ulvestam, som nu lämnar sin operativa roll i bolaget.

Acasts grundare Karl Rosander och Måns Ulvestam vill notera sin poddplattform på Stockholmsbörsen.Foto: privat.

Stockholmsbolaget Acast ACAST 0,00%Dagens utveckling (NTL) grundades 2014 med målet att bli framtidens radio. Affärsidén är att locka de annonsörer som tidigare satsat på radioreklam till att i stället annonsera i poddar. Hittills har bolaget vuxit på ett antal marknader, bland annat USA, Storbritannien samt Australien, och har i dag närmare 60 miljoner lyssningar i månaden.

För drygt en månad sedan stod det klart att Acast hade tagit in 154 miljoner kronor i riskkapital. Bland investerarna fanns Norrons och Swedbank SWED A +1,24%Dagens utveckling Roburs techfonder, som vanligtvis inte investerar i onoterade bolag.

Nu uppger bolagets grundare Måns Ulvestam och Karl Rosander att de siktar på en notering på Stockholmsbörsens huvudlista. Någon tidsplan för detta vill de dock inte ge.

”Vi har aldrig riktigt velat vara en del av startupvärlden utan vi har velat vara ett riktigt företag. Ett steg i den riktningen är att ta bolaget till börsen. Det har varit vårt mål”, säger Måns Ulvestam.

Den senaste nyemissionen värderade Acast till 1,1 miljarder kronor. Det antyder att bolaget siktar på en liknande eller högre värdering på börsen.

Ett steg i riktningen att bli ett riktigt företag är att ta bolaget till börsen.

I samband med börsplanerna lämnar Måns Ulvestam och Karl Rosander sina operativa roller i bolaget, som vd respektive operativ chef. Istället tar intäktschefen Ross Adams över som vd på Acast. Han var en av bolagets första anställningar och har tidigare arbetat som Spotify SPOT +6,86%Dagens utvecklings europeiska försäljningschef. 

Läs även: Försäljningen rusar för Acast - tar in mer kapital 

Grundarna kommer framöver att arbeta heltid med förberedelserna för en notering.

”Vi kommer att rekrytera en styrelse som funkar för börsen, vi kommer att stärka vår ledning och strukturera upp bolaget så att det är i enlighet med Stockholmsbörsens regler”, säger Karl Rosander. 

Expansion har varit grundarnas mål och fortsätter att vara så. Tillväxten är dock inte gratis. I fjol hade Acast en omsättning på 49,8 miljoner kronor men gjorde samma år en förlust på 52,5 Mkr. Måns Ulvestam tror däremot inte att resultatet kommer att sätta stopp för en notering. 

”Ett bolag som oss ska självklart ha en hyfsad omsättning och en tillväxt framförallt. Vi har ju haft flera hundra procent i tillväxt hittills. Har man den och samtidigt bryter ny mark, som jag tycker att vi har gjort internationellt, så finns det absolut intresse för ett bolag som Acast”, säger Måns Ulvestam.

Läs även: Acast tar in över 150 miljoner från bankfonder 

För oss, som är ett svenskt bolag men verkar på en global marknad, så är det bättre att vara noterade.

Sammanlagt har bolaget tagit in närmare 320 Mkr av delägare som investeringsbolagen Moor (NTL), Bonnier Growth Media (NTL), Alfvén och Didrikson (NTL) och Inbox Capital (NTL). 

De flesta startupbolag som tar steget till börsen börjar med en notering på de mindre listorna som exempelvis First North. Men Acasts grundare siktar på huvudlistan. 

”Vid en IPO tar man in mer pengar och det gör det möjligt att öka expansionen men för mig är det egentligen två skäl till noteringen. Det ena är att man strukturerar upp bolaget på ett sätt som gör att det blir mer effektivt. Det andra har att göra med transparens. Om du ska göra affärer i ett land där ditt bolag inte är känt så kan det krävas en due diligence innan du kan skriva på ett stort kontrakt. Men om det är ett noterat bolag på Stockholmsbörsens huvudlista så är det redan genomlyst. För oss, som är ett svenskt bolag som verkar på en global marknad, så är det bättre att vara noterade”, säger Måns Ulvestam.

Innehåll från ToborrowAnnons

Utmaningar och möjligheter för småföretagare i finansieringsdjungeln

Småföretagare utgör ryggraden i Sveriges ekonomi, men trots deras viktiga roll i att skapa arbetstillfällen och främja innovationer, har de ofta svårt att få tillgång till extern finansiering.

Enligt statistik från Riksbanken och SCB är utlåningen till små- och medelstora företag (SME) dramatiskt lägre än till både stora företag och hushåll. Det totala beloppet utestående lån till hushåll – över 4 899 miljarder kronor – är mer än 23 gånger större än de 208 miljarder kronor som lånats ut till små och medelstora företag. Detta är en situation som borde oroa alla som vill se en stark och hållbar tillväxt i Sverige.

Extern länk: Hjälp ditt företag att växa – ansök om företagsfinansiering idag 

Hinder på vägen till finansiering

Många småföretagare pekar på tre huvudsakliga hinder för att få extern finansiering: höga krav på säkerhet, kostnader för lån och en bristande förståelse från kreditgivare om deras verksamhet. 

Det är också viktigt att kostnaden för lån, inklusive räntor och avgifter, presenteras på ett tydligt och standardiserat sätt. Många småföretagare är inte finansiella experter och har svårt att navigera i djungeln av olika lånevillkor. Genom att införa ett regelverk för att standardisera lånevillkoren kan jämförelser mellan olika aktörer underlättas, vilket skulle öka konkurrensen på lånemarknaden.

Förståelse för verksamheten är avgörande

En ytterligare faktor som påverkar tillgången till finansiering är kreditgivarens bristande förståelse för företagarens affärsidé och den lokala marknaden. Med färre bankkontor och en ökad digitalisering av banktjänster har den personliga kontakten mellan långivare och företagare minskat. Detta leder till att mindre lån till småföretagare värderas lägre än större lån till större företag eller hushåll. För att rättvist kunna bedöma riskerna och möjligheterna med att låna ut till småföretag måste kreditgivare anpassa sina modeller för att bättre förstå och värdera dessa verksamheter.

Ett kall till förändring

För att öka investeringarna hos små- och medelstora företag måste både tillgången till lån och villkoren förbättras. Det är avgörande att utvärdera det nuvarande regelverket med fokus på den låga utlåningen till SME-sektorn och den stora tillväxtpotential som finns i att fler småföretag kan finansiera sina investeringar. Genom att skapa en mer rättvis och tillgänglig plattform kan vi ge småföretagare den möjlighet de behöver för att växa, vilket i sin tur gynnar hela samhället.

Småföretagarnas framgång är också Sveriges framgång. Låt oss arbeta tillsammans för att avskaffa hindren och skapa en mer inkluderande och dynamisk ekonomisk struktur.

Extern länk: Är du redo att ta nästa steg i din företagsresa? Läs mer om hur Toborrow kan hjälpa ditt företag här!  

Mer från Toborrow

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri