De senaste decennierna har extrema väderförhållanden blivit vanligare. I sin årliga rapport "Statement on the State of the Global Climate" konstaterar World Metereological Organization (WMO) att 2016 var det varmaste året sedan mätningarna startade 1880.
Samtidigt bidrar en ökande befolkning och urbanisering till att göra samhällen mer sårbara för extrema väder. Sannolikheten för individen att drabbas är förhållandevis låg, men konsekvenserna när något händer blir större i dag än för 50 år sedan.
Läs mer: Svenska meteorologens väderapp vill rädda skörden för miljontals bönder
“Vi är fler människor som bor i fler fastigheter i dag jämfört med för 50 år sedan. Vi har en större koncentration av människor helt enkelt. Totalt sett är risken mindre att drabbas av extrema väder, men när en stor stad drabbas, så drabbas fler”, säger Martin Hedberg, chefsmeteorolog och partner i företaget Entropics.
När orkanen Andrew träffade södra USA 1992 uppgick skadorna till 25 miljarder dollar.
Den svenska portföljförvaltaren Entropics specialiserar sig på katastrofobligationer. När orkanen Andrew träffade södra USA 1992 uppgick skadorna till 25 miljarder dollar och 11 försäkringsbolag gick i konkurs. Katastrofobligationer är ett sätt för organisationer, myndigheter och företag att försäkra sig mot stora naturkatastrofer.
”Det kan låta cyniskt att investera i katastrofer, men det är ju egentligen tvärtom. Den som investerar i obligationen tjänar på att det inte inträffar en naturkatastrof och de som utfärdar får ekonomisk hjälp om det inträffar en naturkatastrof”, säger Martin Hedberg.
Och kostnaderna för extrema väder är enorma. Prognosföretaget AccuWeather har uppskattat kostnaden för orkanerna Harvey och Irma till 290 miljarder dollar. Det är dubbelt så mycket som 2005 när Katrina och tre andra orkaner drog in över USA:s östkust.
2017 kommer att räknas som en av de mer kostsamma orkansäsongerna.
”Det har varit väldigt många och stora orkaner som dragit in över land. 2017 kommer att räknas som en av de mer kostsamma orkansäsongerna för samhället”, säger Martin Hedberg.
De senaste åren har utfärdandet av katastrofobligationer ökat kraftigt. 2016 uppskattades värdet av de utestående katastrofobligationerna till 27 miljarder dollar. En siffra som väntas öka rejält under 2017 då det har utfärdats nya obligationer till ett värde av 10 miljarder enbart under det första halvåret, enligt analyssajten Artemis som specialiserar sig på sektorn.
Med människoliv och stora summor pengar på spel har intresset för väderprognoser ökat. Inte minst teknikvärlden har börjat snegla på affärsområdet. 2015 köpte IBM The Weather Company, en av världens största leverantör av vädertjänster. Affären värderades av bedömare till 2 miljarder dollar.
Förra året investerade även Nvidia, den amerikanska tillverkaren av grafikprocessorer, i startupbolaget Tempoquest, som utvecklar mjukvara som ger snabbare och mer korrekta väderprognoser med hjälp av artificiell intelligens.
Även Googles moderbolag Alphabet har gett sig in i väderbranschen. 2011 investerade man via Google Ventures 50 miljoner dollar i The Climate Corporation, som startades av två före detta Google-medarbetare och som säljer automatiserade väderförsäkringar av skördar.
Läs mer: Svenska techdoldisarna mäter fattigdom från rymden
Det här är en industri som redan är digital men som kraftigt kommer att digitaliseras ytterligare.
“Det här är en industri som redan är digital men som kraftigt kommer att digitaliseras ytterligare. IBM och Google ger ju sig in i det här för att de också är mästare på att hantera data, fast av ett annat slag än det vi är experter på. De stora drakarna ser ju så klart att det finns business här”, säger Christer Åkerlund på SMHI.
Han är chef för SMHI:s avdelning för kommersiella vädertjänster som med en omsättning på 150 miljoner utgör 20 procent av verksamheten. Kunderna finns i de flesta sektorer och en stor del av omsättningen kommer från kundanpassade avancerade lösningar och konsulttjänster inom energi, bygg, skog och den globala sjöfarten.
“Idag köper ett fjärrvärmeverk inte en prognos på vilket väder det kommer att bli utan en prognos på energibehovet baserat på vilket väder det har varit och vilket väder det kommer att bli framöver”, säger han.
Den ökade digitaliseringen av sektorn har gjort prognoserna mer exakta.
I framtiden tror han att artificiell intelligens kommer att ta en allt större plats i prognosmodellerna.
”Prognoserna har blivit bättre och det är drivet dels av att de matematiska beräkningsmodellerna utvecklas men den enskilt viktigaste faktorn är den ökade beräkningskapaciteten i datorerna”‚ säger Martin Hedberg.
I framtiden tror han att artificiell intelligens kommer att ta en allt större plats i prognosmodellerna och utvecklingen av prognoserna.
”Man kommer att hitta mer kreativa sätt att göra väderprognoser på. Det finns sätt redan i dag för att hitta mönster mellan vädersystem med hjälp av artificiell intelligens, men de är fortfarande i sin linda.”
