Hoppa till innehållet

Slår mynt av bostadsbristen – tar in miljoner

Samtrygg vill göra andrauthyrningen säker – och minska bostadsbristen genom att ta vara på tomma bostäder. Nu tar bostadssajten in 6 Mkr, och siktar på att skala upp verksamheten. ”Sedan starten har vi växt med i genomsnitt 91 procent per år”, säger grundaren Marcus Lindström. 

Samtryggs ledning. Från vänster: Viktor Nilsson, vd, Marcus Lindström, grundare och ordförande, Gustav Östman, vice vd. 
Samtryggs ledning. Från vänster: Viktor Nilsson, vd, Marcus Lindström, grundare och ordförande, Gustav Östman, vice vd. Foto: Press

Som Tinder – fast för bostadssökande och bostadsägare. Så skulle man kunna beskriva bostadssajten Samtrygg, som matchar privatpersoner som vill hyra eller hyra ut en bostad. 

”Jag hade själv blivit ordentligt lurad på andrahandsmarknaden, och insåg hur mycket problem som var förknippade med att hyra och hyra ut bostäder i andrahand”, säger Samtryggs grundare Marcus Lindström. 

Sedan lanseringen 2013 har han sett intresset för uthyrningar på andrahandsmarknaden öka kraftigt. 

”Vår bransch har utvecklats snabbt, både här hemma och internationellt. Det är naturligt eftersom att det är i princip omöjligt för privatpersoner att på egen hand skydda sig mot riskerna som kommer med andrahandsuthyrning”, säger han.  

Läs mer: Digital fastighetsmäklare från Finland ska sälja svenskarnas bostäder 

Bolaget är sedan 2017 noterat på handelsplatsen NGM. 

Idag finns en uppsjö alternativ för den som vill hitta en andrahandsbostad på nätet. Esset i rockärmen som Samtrygg framförhåller – i alla fall i jämförelse med bostadsgrupper på sociala medier – är den trygghet man garanterar. 

”Du hyr depositionsfritt, vi står för betalningsgaranti och om något skulle gå fel finns en skräddarsydd andrahandsförsäkring. Dessutom har vi personlig service från start till mål. För det tar vi ut en avgift som läggs ovanpå hyran.”

Intäkterna kommer till största del från en femtonprocentig avgift som betalas av hyresgästen. 

Nu tar Samtrygg in 6 miljoner kronor från affärsänglarna Gerhard Dal och Karlos Hanna.

”Sedan starten har vi växt med i genomsnitt 91 procent per år, men vi ser fortfarande en väldigt stor tillväxtpotential, både i Sverige och utomlands. Under året har vi dessutom utvecklat bland annat en finansiell lösning som möjliggör utbetalning av en hel årshyra i förskott. Det är också sånt som vi kommer kunna sjösätta nu”, säger Marcus Lindström.

Totalt har de tagit in 15 Mkr i riskkapital sedan starten.    

Bolaget har enligt grundaren förmedlat tusentals uthyrningar. Någon exakt siffra vill han inte dela med sig av. 

Den senaste årsredovisningen vittnar dock om intresset. 2018 omsatte Samtrygg nära 118 Mkr. Resultatet är positivt, om än blygsamt i proportion till vinsten – 1,1 miljoner. 

Inte heller har man märkt av den nya lag som infördes i höstas, som skärpte straffet för ockerhyror och svartuthyrning.

”Det finns i vissa fall en större osäkerhet kring vad som gäller, men inflödet av hyreslägenheter till oss är vad vi har kunnat se hittills ungefär detsamma.”

Och de preliminära siffrorna för 2019 vittnar om att tillväxten fortsätter. Under årets tre första kvartal omsatte Samtrygg 110 miljoner kronor. 

”För det första finns det en stor outnyttjad potential på uthyrarsidan. Många upplever andrahandsuthyrning som oviss och otrygg och väljer därför att inte hyra ut bostäder trots att de inte används. I takt med att allt fler inser det värde som mellanhänder tillför kommer mer och mer av den potentialen att frigöras. För det andra så ser urbaniseringen ut att fortsätta och mobiliteten förbli hög, två faktorer som bidrar till en ökande efterfrågan på andrahandsbostäder.”

Läs mer: Bostadsappen fyller på kassan: ”Största utbudet av mäklarannonser” 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera