Hoppa till innehållet

Snabbväxande datakonsult slåss mot dolda glastak: ”Företagen måste själva ta ansvar”

Skippa dolda glastak och utbilda personalen själv. Med det upplägget har datakonsultföretaget Solita tredubblat sin omsättning i Sverige sedan i fjol. ”Techbranschen kan inte vänta på att någon annan löser kompetensproblemen”, säger Petronella Posti, sälj- och marknadschef på Solita.

Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.
Petronella Posti har tillsammans med sina kollegor byggt upp datakonsulten Solitas verksamhet i Sverige.

Petronella Posti är i sin lägenhet på Mallorca och jobbar på distans. De flesta av de anställda på Solita jobbar hemma under pandemin. Hon tillträdde som Skandinavien-chef på datakonsultbolaget 2017 och har sedan dess byggt upp organisationen i Sverige. I december i fjol gick hon över till att bli sälj- och marknadschef.

I dag har Solita 125 anställda i Sverige och har tredubblat personalstyrkan från 40 personer i början av året. Bolaget som startades 1996 är finskt och har totalt 1 100 anställda. Förutom i Sverige har Solita verksamhet i Finland, Estland, Danmark, Belgien och Tyskland. 

”Vi hjälper stora bolag att bli datadrivna och jobbar med olika aspekter av data. Från idé till utförande med tjänster inom dataplattformar, artificiell intelligens, molninfrastruktur och data- och informationsstyrning”, säger Petronella Posti.

Det som särskiljer Solita som it-konsult är helhetsperspektivet på data, menar hon. Bolaget jobbar med strategiska frågor och tillväxtmodeller där kunderna kan dra nytta av datamängderna.

Solita har stora kunder som Tele2, Scania och Assa Abloy och riktar sig även till offentlig sektor. Det handlar ofta om transformationen från att vara ett produktbolag till att börja addera tilläggstjänster. 

”De större bolagen har en utmaning för att det finns mycket ’legacy-system’ och strukturer som hänger kvar och inte fungerar med nya sätt att arbeta”, säger Petronella Posti.

Det handlar om att gå från en centraliserad datainsamling till en användarvänlig sådan. Datan ska fungera som ett drivmedel, snarare än ett rapporteringsunderlag, beskriver Petronella Posti.

”De traditionella rollerna byts ut och det får inte finnas hinder i organisationen”.

Det kräver också mycket av hennes anställda i att kunna utbilda kunderna. Hon vet precis vilken kompetens hon vill ha in, som dataanalytiker och systemarkitekter, men det råder en brist på de yrkesgrupperna.

Ingen annan kommer att lösa det för oss.

Enligt en undersökning som branschorganisationen IT- och Telekomföretagen gjorde för ett par år sedan saknas det 70 000 it-experter i Sverige fram till år 2022. Företrädare för branschen gick ut i en debattartikel på Di Digital i november i fjol och uppmanade regeringen och utbildningsväsendet att agera, men Petronella Posti är av en annan åsikt.

”Vi som företag måste ta ansvar för det här. Ingen annan kommer att lösa det för oss”, säger hon.

Därför har Solita startat Solita Academy, som just nu pågår i Sverige, för att utbilda ny personal. 100 personer sökte till sju platser och programmet börjar med en månads intensivutbildning som följs av 2-3 månaders praktik där deltagarna jobbar på kundprojekt bredvid mer erfarna kollegor.

”Tyvärr är det bara två kvinnor med i den här omgången och vi hade gärna sett fler, men det var få kvinnor som sökte”, säger Petronella Posti.

Det oroar henne att så få kvinnor jobbar som dataanalytiker och systemarkitekter. 

”När systemen vi lever med bara är byggda av män så blir de snedvridna”, säger hon.

En dataanalytiker måste inte ha en formell utbildning, menar hon. Till exempel har anställd nummer två på Solita i Sverige en ekonomibakgrund. 

”Det handlar om att ta sig an data från olika perspektiv. Ofta ligger fokuset kring data på tekniska lösningar, men man måste även förstå människans beteende och påverkan på till exempel affärsmodeller”, säger Petronella Posti.

I fjol köpte Solita upp två konkurrenter i Sverige, Sparks och Ferrologic, men innan dess var 54 procent av de anställda kvinnor. Nu ligger den siffran på 30 procent och målet är att öka andelen igen. Personalomsättningen är låg. 

”Vi brottas med att kvinnor ska våga sig på techbranschen och vi vill gärna att vår företagskultur ska synas mer utåt. Tech måste inte vara en byråkratisk och hård miljö”, säger Petronella Posti.

Läs också: Se upp när powerkvinnorna går sin egen väg

Solita jobbar systematiskt med företagskulturen. Petronella Posti använder termer som kulturell passform, individen i centrum och det dolda glastaket. Det kan låta som floskler, men hon menar att siffrorna talar sitt tydliga språk.

”Lönsamheten är mycket bra med tanke på att vår primära affär är konsulttjänster. Vi har haft 20 procents tillväxt oavsett konjunktur. Är organisationen engagerad går det snabbt att ställa om”, säger Petronella Posti.

Omsättningen beräknas att tredubblas i Sverige i år och då ingår även uppköpen Ferrologic och Sparks. Men vilken siffra det handlar om får Petronella Posti inte säga med hänsyn till investerare. Totalt omsatte Solita-koncernen drygt 1,1 miljarder kronor under 2019.

Solita har fasta löner, utan provisioner och bonusar. Det handlar om att personalen ska kunna få balans i livet. För anställda som är eller ska bli föräldrar gör man en föräldraledighetsplanering. 

Varför ska man straffas för något som är en del av livet.

För några år sedan gick Solita ut med en handbok, tillsammans med installationskonsultbolaget TFIP och FEN – nätverket för yrkesverksamma ingenjörskvinnor i Sverige, om det ”dolda glastaket”. Det handlar om att kvinnor innan, under och och efter sin graviditet marginaliseras och missar att ta del av nya tjänster och utvecklingsplaner.

”Vi investerar stora pengar i att hitta rätt personer och varför ska man straffas för något som är en del av livet. Det är ju då vi ska ställa upp och visa att personen är mycket värd för oss”, säger Petronella Posti.

Hon har själv jobbat i mer traditionella strukturer och vet av erfarenhet att när bolag växer försöker man ofta införa kontrollmekanismer. Men det ser hon som det största hindret för tillväxt och är också en utmaning för Solita. För att stämma av temperaturen på organisationen skickas det ut två-tre frågor till de anställda varje vecka genom ett undersökningsverktyg. Svaren kan sedan läsas av alla som har personalansvar för att snabbt kunna fånga upp eventuella problem. 

Solita har också system för att slå larm om någon jobbar för mycket. Varje fredag, när det inte är en pandemi, träffas de anställda på kontoret. Under corona har man istället coachat varandra via Teams och delat historier med varandra om hur vardagen hemma ser ut.

”Tryggheten är det som ligger till grund för innovation. Det är när du hör till ett sammanhang som du börjar bidra. Vi särskiljer inte arbetsjaget och jaget. Man ska kunna visa sin själ och våga öppna munnen”, säger Petronella Posti.

Läs också: Faktorerna som glöms vid rekrytering: ”Svenska bolag ganska aningslösa”

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här  

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera