En färsk rapport visar en dyster bild av hur investeringar i nordiska startupbolag har fördelats mellan könen de senaste åren, men samtidigt pekar datan mot en outnyttjad potential. Det konstaterar det nordiska riskkapitalbolaget Unconventional Ventures partners Thea Messel och Nora Bavey.
För andra året i rad har de, tillsammans med aktörer som Tillväxtverket i Sverige och Norsk Venturekapitalforening, tagit fram en rapport om nordiska startupinvesteringar.
”Vi vill skifta debatten till att se på potentialen i bolag grundade av kvinnor”, säger Thea Messel.
”Och vi måste kunna öka takten”, tycker Nora Bavey.
I rapporten har de sammanställt investeringar från 1733 bolag mellan 2016 och första halvåret av 2020, med underlag från databasen Dealroom*.
Under 2019 såg fördelningen av investeringar i princip identisk ut i Norden jämfört med Di Digitals siffror för Sverige under samma år. 93 procent av kapitalet investerades i bolag grundade av män, 6 procent i mixade team och 1 procent i bolag grundade av kvinnor.
Läs också: Så lite riskkapital går till kvinnor – medan miljarderna rullar till män
Något har dock hänt under första halvåret 2020 i Norden, och främst i Sverige, bland bolagen i rapporten. Då investerades 33 procent av kapitalet i bolag grundade av kvinnor eller mixade team. I Norden hamnar ligger siffra på 18 procent. Vad det betyder och årets siffror landar i återstår att se.
Överlag har dock fördelningen av kapitalet inte förändrats nämnvärt sedan 2016. Nora Bavey säger att samhället premierar kvinnor som startar bolag, men vi investerar inte i dem.
”Vi har en självbild kring hur progressiva vi är i Norden, men siffrorna visar tydligt att vi inte investerar i den tillräckligt. Vi måste förflytta oss från att det är en rättvisefråga. Att investera i kvinnor anses vara likvärdigt med CSR (Corporate social responsibility reds. anm.)”, säger hon.
Läs också: ”Det finns en idé om att kvinnor inte behöver så mycket pengar”
Thea Messel beskriver också situationen som en ”female founders penalty” – ett straff för att vara kvinna och grundare.
”Vi gör samma jobb, men får en tredjedel av lånen, begränsat kapital och kan därför inte anställa lika många”, säger Thea Messel.
”Vi validerar dem utifrån samma parametrar som de som har finansiering, istället för att titta på hur mycket de har gjort med det lilla”, säger Nora Bavey.
De båda menar att siffrorna visar svart på vitt att det handlar om uteblivna affärsmöjligheter. Det har tidigare rapporterats för till exempel England och USA, men är sant även i Norden.
Bolag grundade eller medgrundade av kvinnor har 45 procent större omsättning i förhållande till investerad krona jämfört med bolag grundade av enbart män. Uträkningen kommer från en sammanställning av bolag, med minst en kvinna som grundare, som sökte till förra årets upplaga av techkonferensen Slush i Helsingfors. Siffrorna visar också att bolag grundade av kvinnor tjänar 22 procent mer per anställd.
Läs också: De vill spräcka myten om vem som kan bli entreprenör
Enligt rapporten, liksom tidigare forskning, har fördelningen av partners hos riskkapitalbolagen och hos institutionella investerare betydelse för hur investeringarna fördelas.
”Slutsatsen är ganska enkel. Vill du investera i långsiktigt hållbara bolag, så gäller det också att du själv har ett mer diversifierat team”, säger Nora Bavey.
Thea Messel hoppas att fler så kallade ”limited partners” – institutioner och individer som sätter in kapitalet i riskkapitalfonder – och ”family offices” ska inse affärspotentialen i bolag grundade av kvinnor. Och att de i sin tur kan påverka branschen.
Det är också därför myndigheten Tillväxtverket har valt att samarbeta med Unconventional Ventures kring rapporten för att ta del av vilka åtgärder som behövs göras.
”Tillväxtverket har ansvar i två separata finansieringsfrågor. Det ena är det regionala stödet som vi arbetar med, det andra är som LP:s till ett antal fonder som i sin tur investerar direkt i bolag. I båda rollerna är det viktigt att se över vilken typ av krav vi i dagsläget sätter på de aktörer som medlen fördelas till, gällande vem som får tillgång till de statligt investerade kronorna – och på vilket sätt det kan och bör förbättras”, kommenterar Arash Sangari, programansvarig för Startup Sweden som är en del av Tillväxtverket.
”Vi måste göra mycket starkare prioriteringar och få industrin att jobba tillsammans”, säger Nora Bavey.
Hon är själv ny partner i Unconventional Ventures, bor i Stockholm och har tidigare drivit bolaget Unitech. Där anordnade hon utbildningar i blockchain-teknik och maskininlärning, och hyrde ut konsulter i syfte öka mångfalden i techbranschen.
Som grundare och gravid med sitt tredje barn tog hon 40 möten med svenska investerare utan att få napp. Istället vände hon sig till USA där hon fick klartecken för en investering efter fyra möten.
Som partner i Unconventional Ventures hoppas hon kunna bidra till en förändring.
”Jag är en av de första icke-vita kvinnliga partners i Norden och har jobbat på den nordiska startupscenen som minoritetsgrundare”, säger Nora Bavey.
I årets rapport har Unconventional Ventures tittat på könsperspektivet, men Nora Bavey vill att de nästa år även ska lyfta det till en genomlysning av mångfald i bolagen.
* Urvalet är en delmängd av de över 8 000 nordiska startupbolag grundade från 2010 och framåt som Dealroom.co har samlat in data kring.
