I förra veckan publicerade vi Di Digitals årliga kartläggning av investeringar i Sverige. Den visade återigen att 1 procent av riskkapitalet går till bolag grundade av kvinnor. Det motsvarar i princip samma andel som under de tidigare tre åren.
Det totala investeringsvärdet i bolag grundade av både män och kvinnor mer än halverades i fjol jämfört med 2018, till 6 procent. Och 93 procent av de totalt 27,2 miljarder kronorna gick till bolag grundade av män.
Det gjordes investeringar i fler bolag grundade av kvinnor förra året, 48 bolag av totalt 842, jämfört med året innan. Men investeringsbeloppen är fortfarande märkbart lägre.
Läs mer: Så lite riskkapital går till kvinnor – medan miljarderna rullar till män
Bland annat kom reaktioner på granskningen kring vad som faktiskt händer bakom lyckta dörrar i rummen med investerare och entreprenörer.
En som hörde av sig var Cecilia Åkerblom, forskare inom företagsledning och industriell ekonomi med bakgrund från Handelshögskolan i Stockholm och KTH. Hon refererar till att det är en vanlig myt att problemet med att det finns få kvinnor på ledande positioner i näringslivet, eller varför kvinnor som är chefer har lägre lön än män, beror på att män är bättre på att framhålla sin kompetens och marknadsföra sig själva. Vilket också går igen i riskkapitalvärlden:
”Det finns forskning som visar att kvinnor när de agerar mer i linje med det idealet möter en negativ reaktion då de bryter mot det man kallar 'the humility norm'. Det vill säga att kvinnor förväntas vara mer ödmjuka och bekräftande när de bygger relationer och förhandlar om ekonomiska villkor. Riskkapitalbranschens makthavare behöver bli mer medvetna om dessa normer och förväntningar samt hur de styr tolkningen av en presentation eller pitch”, skriver Cecilia Åkerblom i ett mejl.
Det var även en reflektion kring det Ashley Lundström, Deal partner på EQT Ventures, säger om att de ser att män hör av sig till investerare tidigt i processen, medan kvinnor väntar tills allt är på plats. Ashley Lundström svarade också i artikeln på varför hon tror att det ser ut som det gör. Att det troligen beror på flera orsaker som att en del entreprenörer tror att det är så det ska gå till, men främst på grund av underliggande strukturer:
”Det finns en obehaglig situation i maktbalansen kring att få feedback på det som inte är färdigt från någon som har djupt rotade fördomar utifrån samhällets gamla och orättvisa förväntningar på kvinnor”, säger Ashley Lundström.
”Jag är självklart ingen expert, men tror att det jag kan göra för att påverka är genom att ta kontakt. Vi har börjat där, men behöver också jobba med de mer djupare orsakerna med hjälp av människor som vet mer om det”, fortsätter hon.
Di Digital skrev 2017 om studien ”Hur går snacket och vem får pengarna” – där tre forskare följde en grupp offentliga finansiärer under 2009-2010 och satt med och spelade in 125 bedömningsmöten. En undersökning som kommenterades i Harward Business Review.
I den framgår att när investerargruppen pratade om män så använde de ord och begrepp som kopplades till entreprenöriell potential. Tvärtom gällde för kvinnor. Där låg fokuset på avsaknad av potential.
”En man var ung och lovande medan en kvinna var en ung och oerfaren. Kvinnor bedömdes efter hur de var i nuet istället för vad som skulle kunna bli”, sa Malin Malmström då, som är professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet och en av forskarna bakom rapporten.
Läs mer: Män rankades högre än kvinnor av riskkapitalister – trots liknande prestationer
I en uppföljningsstudie gick forskarna ett steg längre och följde ytterligare fem grupper under 2013-2015. Syftet var att se om mönstret gick igen även på andra geografiska platser i Sverige och oavsett hur könssammansättningen på investerargruppen såg ut.
Det gjorde det enligt Malin Malmström.
Dessutom tittade de i den studien på om det fanns några skillnader i hur män och kvinnors bolag presterar finansiellt.
”Vi jämförde företag som drevs av kvinnor respektive män på olika finansiella nyckeltal och hittade inga signifikanta skillnader.”
Däremot fanns en skillnad i hur mycket kapital män och kvinnor fick av investerarna.
”En signifikant högre andel män än kvinnor fick kapital. Män söker 1,5 gånger mer kapital än kvinnor men beviljas i slutändan tre gånger så mycket för att man rabatterar ned kvinnors ansökningar”, sa Malin Malmström.
Di Digital ringde upp Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright som verkar för ett jämställt näringsliv, som resonerar kring det som kom fram i Malin Malmströms undersökning.
”Det är tydligt att stereotypa föreställningar om kön är djupt rotat hos investerarna. Kvinnor uppfattas som försiktiga och det finns en idé om att kvinnor inte behöver så mycket pengar. Medan män anses våga ta risker, satsa mycket pengar och på rätt bransch”, säger Amanda Lundeteg.
Läs också: Forskare om investerares frågor: ”Uppmanar män att vinna – kvinnor att inte förlora”
Även om det inte finns några skillnader i potential för bolagen, så har man sett att normerna kring kvinnor och män förstärks i mötena mellan investerare och entreprenörer.
Det handlar också om vad vi benämner kvinnor och män som.
”Män benämns som entreprenörer, företagare och uppfinnare. Kvinnor benämns som hon. Män gestaltas med många fler positiva attribut och män lovordas för samma sak som kvinnor kritiseras för”, säger Amanda Lundeteg.
Bilden är inte ny. Det finns flera studier som visar att kvinnor som har samma egenskaper som män ändå behandlas på andra sätt.
”Trots att det finns en massa undersökningar genom åren som visar på partiskhet så går det så långsamt. Det är bara ett bevis på hur djupt rotat det är hos oss alla”, säger hon.
I maj i år presenterade Allbright en granskning av techbranschen. Där pratade de med kvinnor som söker kapital och bemöts av oseriösa frågor och blir förminskade. Därför har de istället sökt sig till investerare utanför Sverige.
Förutom att titta närmare på techbolag granskade Allbright de största investerarna i sektorn. De kom fram till att bara 12 procent av de undersökta investmentbolagens partners är kvinnor, vilket enligt stiftelsen också var en förklaring till att bara en av 37 grundare av bolagen de tittat närmare på var kvinna.
”Män sitter huvudsakligen på kapitalet och investerar gärna i män som påminner om dem själva. Det får konsekvenser, inte bara för kvinnorna utan även för samhället som går miste om innovation”, säger Amanda Lundeteg.
Läs mer: Allbright: Rutten kultur i techsektorn – ”snubbarna är de nya gubbarna
Danske Banks Sverige-vd Johanna Norberg, som också har hört av sig i samband med granskningen, menar att en del av lösningen till ett mer jämnt fördelat kapital definitivt är att få in fler kvinnor i riskkapitalbolagens styrelserum och verksamheter.
De investerare som Di Digital pratade med i samband med kartläggningen lyfter också fram att det är något de försöker arbeta aktivt med.
”Men det handlar också om att se till att fler kvinnor väljer att starta bolag som fokuserar på framtidsteknologi som har en hållbar intäktsmodell, och där det finns möjlighet att skala upp sin affärsidé”, säger Johanna Norberg.
Det är en fråga som hon ofta lyfter i sina olika nätverk och i kontakten med kvinnliga studenter på olika högskolor och universitet. Danske Bank har gjort en genomgång av 1 000 nordiska startupbolag och menar utifrån den att kvinnliga grundare är överrepresenterade i lågteknologiföretag, medan manliga grundare är överrepresenterade i högteknologiska företag.
”Det finns både innovationskraft och idéer och det är tydligt att kvinnor inte främjas när det är dags att fördela pengarna. Samtidigt ska man komma ihåg att riskkapitalbolag vill investera i hållbara intäktsmodeller som kan skalas upp för att på sikt bli lönsamma och generera avkastning”, säger Johanna Norberg.
Läs också: Enkät: Över hälften av kvinnliga grundare ser negativ investeringseffekt av corona
Missa inte: Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Female Founders här!
