Hoppa till innehållet

Hans bolag växte utan riskkapital – sålde till Microsoft för 800 miljoner

3D-bolaget Donya Labs undvek att ta in riskkapital de första åren. Det betalade sig när man sålde bolaget till Microsoft för cirka 800 miljoner kronor tidigare i år.

Koshi Hamedi, en av Donya Labs tre grundare. Bolaget såldes tidigare i år till Microsoft.
Koshi Hamedi, en av Donya Labs tre grundare. Bolaget såldes tidigare i år till Microsoft.Foto: Jack Mikrut

3D-optimeringsbolaget Donya Labs startades 2006 i Linköping av bröderna Max och Koshi Hamedi samt programmeraren Ulrik Lindahl. Målet var då att utveckla ett verktyg för dataspelbolag som behövde komprimera och optimera sin 3D-grafik.

I dag, elva år senare, är framgången odiskutabel. Bolaget har köpts av Microsoft och dess mjukvara Simplygon används av merparten av alla världens spelutvecklare.

”De första åren var riktigt knapra. Jag hade tur att ha en kompis på arbetsförmedlingen och kunde gå på a-kassa medan jag startade bolaget”, sa Koshi Hamedi i samband med Di Digitals Startup Tour i Linköping i slutet av oktober.

Hela listan: Tio snabbväxare som nobbar riskkapital

Under det första året extraknäckade Ulrik Lindahl på spelskolor medan Koshi Hamedi en tid var designkonsult åt en ny snabbmatskedja.

Första produkten var en så kallad plugin som såldes för några hundra dollar. Genombrottet kom när George Lucas bolag, Industrial Light & Magic (ILM), hörde av sig och visade intresse.

”Efter det gjorde vi om vår affärsmodell och började sälja produkten som ett development kit för cirka 70 000 dollar”, säger Koshi Hamedi.

Under 2007 och 2008 fick bolaget in några av världens största spelbolag som kunder. Men man fick problem med kassaflödet när finanskrisen slog till i slutet av 2008.

Lösningen blev att snabbt ta in riskkapital från statliga Almi Invest och en affärsängel som hade begränsad erfarenhet av spelsektorn. Koshi Hamedi lärde sig mycket av de utmaningar som följde.

”När man tar investerare är det viktigt att ha en gemensam syn på den långsiktiga strategin och visionen. Vidare är det bra om man funkar på ett personligt plan. Till sist ska man se till att inte ta in mindre pengar än vad som krävs för att realistiskt nå sina mål”, säger han i dag.

Apoteas vd: ”Tar ni in för mycket kapital blir ni av med bolaget”

Nästa investering skedde först 2013. Bolaget hade lagt in en ny växel i USA och flera av Silicon Valleys största riskkapitalbolag ville investera – mot löfte att bolaget flyttade till USA. Efter visst övervägande valde de att stanna i Linköping och ta in cirka 10 Mkr i expansionskapital från SEB Ventures.

”De gjorde en mycket bra investering, men de var också bra som investerare”, säger Koshi Hamedi.

I januari 2017 köptes bolaget av Microsoft efter en budstrid. Enligt källor till Di Digital uppgick den hemliga köpeskillingen till cirka 700–800 Mkr.

I dag är Koshi Hamedi strategidirektör på Microsoft, som stöpt om Donya Labs till ett eget utvecklingscenter i Linköping. Han ligger även i startgroparna för att starta ett riskkapitalbolag för investeringar i unga techbolag.

”Vi vet inte exakt vilka fler som ska vara med, eller hur stor fonden blir. Men det blir fler personer med vår typ av bakgrund”, säger han.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera