Hoppa till innehållet

Bank-id-grundarens smarta hem-bolag finansieras med 100 miljoner kronor

Bank-id-grundaren Trued Holmquists smarta hem-bolag Manetos har totalt 101,5 miljoner kronor i ryggen. Den senaste satsningen på digitala brytare innebär att bolaget fäster blicken på en potentiell mångmiljardmarknad i Europa.    

Medgrundare och vd för Manetos-gruppen, Trued Holmquist. Foto: Joey Abrait.
Medgrundare och vd för Manetos-gruppen, Trued Holmquist. Foto: Joey Abrait.

”Vi har ett av de mer centralt belägna elektroniklabben i Stockholm. Här kan vi gå från idé till verifiering på några veckor”, säger Trued Holmquist, som är medgrundare och vd för Manetos-gruppen, när han visar runt Di Digital i företagets lokaler på Östermalm i Stockholm.

Bolaget drog igång 2010 och har sammanlagt finansierats med 101,5 miljoner kronor. Merparten kommer från ett hundratal affärsänglar, men pengar har även kommit från Energimyndigheten samt genom bland annat villkorslån och tidig kundfakturering.

Idén bakom Manetos är att koppla upp och digitalisera värmesystem för att optimera energiförbrukningen. Istället för att vrida på reglage ska villaägare kunna styra temperaturen med en mobilapp.

Trued Holmquist har en bakgrund som senior vice president för Handelsbanken och var bland annat med och byggde upp deras internetbank. Kunskap därifrån tog han med sig till Bank-id, en tjänst som han byggt upp och varit vd för och som idag är en av Sveriges mest använda appar.

Läs även: Covr tar in 10 miljoner – bygger ett globalt bank-id

Det finns fler på Manetos med bakgrund från Handelsbanken. Ordförande för smarta hem-bolaget är Lars O. Grönstedt som har varit både vd och ordförande för banken.

Förra året lanserades Manetos styrning av vattenvärme skarpt. Men bolaget blickar framåt.

 ”Vi försöker bygga upp en industrigrupp från scratch i Sverige. Det är rätt ambitiöst."

Läs även: Animus Home ska styra upp det smarta hemmet

Han berättar att bolaget som har 17 anställda just nu utvecklar digitala brytare. Man kan alltså säga att de tänker digitalisera proppskåpen. Bolaget planerar att ha en kommersiell produkt i testfasen i december i år.

För Manetos innebär det här att de tassar in på en ny miljardmarknad. Dagens brytare är uteslutande mekaniska, medan Manetos lösning är helt elektronisk. Den potentiella marknaden är de hundratusentals fastigheter i Sverige som använder direktverkande el. I Norden finns två miljoner sådana fastigheter och ute på kontinenten betydligt fler, enligt Trued Holmquist.

”Genom att ersätta mekanik med elektronik kan vi bryta tusen gånger snabbare, om någon exempelvis stoppar in en skruvmejsel i ett uttag, för det är inga mekaniska ledtider inblandade.”

Foto:
Charlotta Holmquist, medgrundare och operativ chef för Manetos-gruppen, Trued Holmquist, medgrundare och vd för Manetos-gruppen, och Katrin Heveus vd för dotterbolaget Manetos som sysslar med värmesystem. Foto: Joey Abrait.

Men det finns fler potentiella fördelar med digitala brytare.

De går att kommunicera med, vilket gör att man kan mäta förbrukningen och styra exempelvis belysningen på distans genom en mobiltelefon. Dessutom går det att samla in mer data än om fastighetsägaren använder mekaniska brytare.

”Eftersom vi kommer att kunna läsa av förbrukningsprofiler går det att se om ett strykjärn har lämnats på och borde stängas av. Eller om ett kylskåp behöver service eller är på väg att gå sönder. Tillverkaren skulle också kunna se detta och bygga en supportaffär kring det”, säger Katrin Heveus.

Hon är vd för Manetos-gruppens dotterbolag som sysslar med värmestyrning och som heter just Manetos. Hon har en bakgrund från Telia och har bland annat varit med och byggt upp deras fiberförsäljning.

Bara själva marknaden för brytare är värd flera miljarder dollar enligt Trued Holmquist.

Den största marknaden ser dock Manetos på nätsidan. Leverantörerna kan använda tekniken för lastbalansering under perioder med hög belastning.

De digitala brytarna innebär att Manetos grenar ut sig från att ursprungligen ha riktat in sig på värmestyrning.

Idén bakom bolaget fick Trued Holmquist när hans fru, Charlotta Holmquist, som är medgrundare och operativ chef för Manetos-gruppen, bad honom att anpassa värmen i villan.

”Hon ville ha det 22 grader varmt men det fanns bara en knapp för att sänka eller höja temperaturen med 8 grader. Jag låtsades behärska tekniken. Men egentligen hade jag ingen aning.”

Han menar att dagens värmesystem ofta är obegripliga.

”Många har ett mekaniskt användargränssnitt och jag förstår inte varför man ska ha det idag.”

Manetos har valt ett färgkodat gränssnitt i sin app. När temperaturen stiger är bakgrunden röd. När den sjunker är den blå. Men utmaningarna var stora med att hitta ett gemensamt gränssnitt eftersom det finns många olika värmesystem, baserade på bland annat vatten, fjärrvärme, bergvärme och pellets.

Läs även: Telavox-grundare går in i smarta hem-bolag

Manetos lösning är enligt Trued Holmquist inte särskilt högteknologisk utan bygger på bland annat dagens tillgängliga maskin-till-maskin-teknik och AI. Systemet lär sig även hur det enskilda huset fungerar, och anpassar sig om man exempelvis tilläggsisolerar villan.

”Våra produkter kan även ta emot uppdateringar trådlöst, vilket är viktigt när man bygger på tjänster.”

Enligt bolaget ger produkterna en jämnare temperatur i huset som inte varierar så mycket även om utomhustemperaturen gör det. Manetos vill inte prata om siffror men berättar att om man agerar på informationen så kan man få lägre energiförbrukning.

”Det handlar framförallt om komforten. Istället för att gå ned i källaren bland spindlarna kan man styra värmepannan från soffan”, säger Katrin Heveus.

Affärsmodellen är att kunden betalar en fast avgift för hårdvara och installation. Sedan betalas en månatlig avgift för själva tjänsten.

Foto:
Trued Holmquist. Foto: Joey Abrait.

Det finns en hel del bolag på smarta hem-marknaden idag. Trued Holmqvist tycker att Manetos går ett steg längre än konkurrenterna.

”Vi låter kunden definiera målet och sedan får en maskin uppnå det.”

Enligt Manetos-medgrundaren finns många bolag som erbjuder interaktiva tjänster som kan hämta information kring hur man använder elen i hemmet.

”Men de bygger på att man själv agerar."

Läs även: Stordalen-backade Tibber lanseras och tar in nya pengar

Enligt Trued Holmquist är en av de viktigaste sakerna som händer bland smarta hem-bolagen idag just att de går från interaktivitet till automation. Hemmen ska alltså sköta sig själva med så lite inblandning från kunden som möjligt.

”Första steget i en digitalisering är ofta interaktion. Men med uppkopplade prylar vill man ha så lite interaktion som möjligt. Trenden jag ser är att automatiseringsgraden ökar, liksom nya tjänster där.”

Skälen till att det växer fram fler smarta hem-bolag just nu är enligt Trued Holmquist teknologiska.

”Batterier, komponentpriser, processorkraft, och mobil- och datakommunikation har gått ned i kostnad samtidigt som prestandan har gått åt andra hållet.”

Dessutom är den senaste tidens utveckling inom AI viktig.

”Du kan inte ha manuella beslut bakom allt som är uppkopplat. Även relativt triviala system som uppvärmningssystem kräver komplexa beräkningar.”

Läs även: Energistartupen Watty tar in 30 miljoner

Manetos har alltså tagit in över 100 miljoner kronor. Men det har inte varit helt lätt att få tag i pengar, åtminstone inte när man pratat med riskkapitalbolagen.

”Jag har aldrig varit i närheten att kunna hitta finansiering från ett svenskt riskkapitalbolag”, säger Trued Holmquist.

Han menar att det är svårt för högteknologiska bolag i Sverige, till skillnad från exempelvis spelbolag eller gamblingbolag, att ta in kapital i tidiga skeden.

Dessutom tycker han att riskkapitalbolagen i Sverige inte är riskkapitalbolag i den amerikanska bemärkelsen. Där har den investeringsansvarige oftast en personlig bakgrund som entreprenör eller innovatör till skillnad från i Sverige.

”De omger sig dessutom med tunga specialister. Man kan till exempel ha en professor från Stanford som kan bedöma den tekniska höjden på ett annat sätt.”

För Manetos har lösningen varit att ta in kapital från affärsänglar.

”Som tur är finns det myndigheter och affärsänglar. Det finns många duktiga affärsänglar som själva är eller har varit entreprenörer.”

Charlotta Holmquist, som är medgrundare av bolaget och operativ chef för Manetos-gruppen samt har en tidigare bakgrund som serieentreprenör, fyller i:

”Riskkapitalmarknaden för bolag av vår karaktär fungerar inte riktigt. 2010 trodde folk att vi var en VVS-firma och sysslade med rör. På den tiden var det svårt att förklara vad internet of things och smarta hem var för något."

Läs även: Finanstrollandet är över – nu digitaliseras PE-bolagen

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera