Hoppa till innehållet

”Dags att ändra kriterierna för hur ett techbolag ska se ut”

Andelen riskkapital som går till kvinnliga grundare är fortfarande pinsamt låg. För att ändra status quo krävs det ett förändrat arbetssätt av både riskkapitalbolag och övriga aktörer, skriver Di Digitals Mimi Billing.

Mimi Billing är reporter på Di Digital.
Mimi Billing är reporter på Di Digital.

Di Digitals årliga granskning av andelen kvinnliga och manliga grundare i svenska techbolag visar att en försvinnande liten del av bolagen som får tillgång till riskkapital är grundade av kvinnor. För ett år sedan gjorde Di Digital en likadan undersökning men endast med ett fåtal riskkapitalbolag. Dock är resultaten från de olika granskningarna närmast identiska. Bolag med endast kvinnor som grundare får knappt en tjugondedel av investeringarna. Det trots att riskkapitalbolagen har uttryckt en vilja att göra mer.

Uppenbarligen är det något som inte funkar.

Helt klart finns det färre techbolag med kvinnliga grundare än manliga och säkert finns det även färre kvinnor än män med intresse av att driva dem. Samtidigt går miljarder i riskkapital till svenska startupbolag vilket i sin tur skapar ett fåtal väldigt lyckade bolag, ett större antal förebilder och en del techmiljardärer – än så länge enbart män.

Som vi vet är pengar makt. Men så är även kunskap.

Läs mer: ”Herrklubben i Silicon Valley har en svensk filial”

Med andra ord, de kvinnligt grundade techbolagen som inte får in riskkapitalbolag eller duktiga affärsänglar som investerare går inte enbart miste om kapital. De går också miste om värdefull kunskap som investerarna sitter på. Det kan gälla allt från ovärderliga kontakter och know how till kunskap om expansion, rekrytering och produktutveckling. Att ta in en välkänd investerare ses ofta som en validering av din affärsidé, vilket även kan leda till mer medieutrymme.

Misslyckas ett bolag av ett eller annat skäl att attrahera investerare riskerar det att gå obemärkt förbi.

De går inte enbart miste om kapital. De går också miste om värdefull  kunskap som investerarna sitter på.

Men de kvinnliga grundarna finns därute. Nu gäller det bara att hitta dem.

För att kunna göra det krävs det inte bara att man rör sig utanför de högljudda hubbarna utan även omvärderar kriterierna för vad ett ”hett” techbolag är. Det finns vissa försök på det här redan i dag.

Läs mer: Här är riskkapitalbolagen som satsar mest på kvinnor

Det nybildade riskkapitalbolaget Backing Minds har som strategi att leta där andra inte tittar och har bland annat investerat i e-handlaren Horse Me Up (NTL), ett bolag med fokus på ridsport, grundat av en kvinna. Umeå-entreprenören Ida Backlunds löshårsbolag Rapunzel (NTL), som omsätter över 100 miljoner kronor, är ett annat exempel på en e-handlare vars affär ibland ifrågasätts som tech.

Läs mer: H&M-backad fond ska hitta startup-succéer bortom Stureplan

Det är tydligt är att flera av dessa bolag flyger under radarn. Vi behöver nu hitta sätt att hitta dem och höja dem, både för att ge dem chansen att växa sig stora men också för att skapa nya förebilder för nästa generations entreprenörer.

Läs mer: Malmös startuphus expanderar – ska locka fler kvinnor

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera