Hoppa till innehållet

Så går det för matapparna i Sverige

Storsatsande bolag som Foodora, Uber Eats och Wolt slåss alla om den svenska matleveransmarknaden. Men trots den benhårda konkurrensen redovisar flera av dem vinst, kan Di Digital avslöja.

Uber Eats, Wolt och Foodora slåss om den svenska matleverans-marknaden.
Uber Eats, Wolt och Foodora slåss om den svenska matleverans-marknaden.

I slutet av förra veckan noterades det tyska matleveransföretaget Delivery Hero på Frankfurtbörsen. I Sverige är Delivery Hero mest känt under varumärkena Online Pizza och Foodora. 

Som helhet drivs Delivery Hero med förlust men den svenska marknaden är ett lysande undantag. 2016 omsatte Delivery Hero strax över 200 miljoner kronor i Sverige och Sverige lyfts i bolagets prospekt fram som en av få marknader där bolaget har ett positivt rörelseresultat. 

Det första kvartalet i år fördubblade dessutom Delivery Hero sin omsättning i Sverige, från 40 till 80 miljoner kronor. 

Läs mer: Finsk matapp lanseras i Stockholm 

Finska Wolt, som laserades i Sverige så sent som i februari 2016, redovisar också vinst i Sverige. Enligt bolagets årsredovisning landade omsättningen på drygt 13 Mkr och resultatet efter skatt blev knappt 900 000 kronor. Men resultatet är inte vad det ser ut att vara.

"När man till exempel räknar in kostnader som förs över till Finland så var vi inte lönsamma i Sverige i fjol. Det är inte förvånande då det varit vårt första år i Sverige", säger Miki Kuusi, vd och medgrundare av Wolt.

Läs mer: Matapparna döms ut: "Otroligt överkapitaliserade" 

Wolt (NTL) tog 2016 in 90 miljoner kronor i riskkapital från svenska EQT Ventures och har liksom övriga aktörer stora ekonomiska muskler för att växa även om resultatet skulle vika tillfälligt.

Uber Eats har inte kommunicerat några resultatsiffror i Sverige. Verksamheten startade i oktober i fjol och det vore naturligtvis mycket anmärkningsvärt om de redan skulle ha nått lönsamhet.

Däremot kunde Di Digital tidigare i veckan avslöja att Uber som helhet är lönsamt i Sverige. Justerat för befolkning har den svenska verksamheten bland de högsta marginalerna i Europa, enligt Di Digitals källor.

Facket och olika intresseorganisationer har vid flera tillfällen kritiserat matapparna för dåliga villkor och låga löner för de anställda cykelbuden.

Läs mer: Facket larmar om dåliga villkor hos matapparna 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera