Hoppa till innehållet

Startup-svenskarnas brexit-hot: Vi kan lämna London

London lockar flest startupinvesteringar i Europa – och en massa svenska grundare. Men brexit kan ställa till det. ”Vi får se om vi kan behålla huvudkontoret här”, säger Subrata Dev, grundare av Fidel.

Fintech-bolaget Fidel drivs av Andre Elias, Sina Saidinayer, Goncalo Neves och Subrata Dev.
Fintech-bolaget Fidel drivs av Andre Elias, Sina Saidinayer, Goncalo Neves och Subrata Dev.Foto: Mimi Billing

London är Europas högst rankade stad när det gäller investeringar i startupbolag. Staden är kanske mest känd för sin fintech-scen, som även attraherat ett stort antal svenska entreprenörer. Men Storbritanniens beslut att lämna EU kan ha negativa effekter på techscenen.

Brexit känns som ett steg i fel riktning.

För Subrata Dev, grundaren av Fidel, vars produkt kan jämföras med ett digitalt klubbkortssystem, ser brexit som en käpp i hjulet.

”För oss är det verkligen inte idealiskt. På ett större plan så skulle vi gärna se en gemensam marknad i hela Europa med så få nationella gränser som möjligt. Det har varit en stor satsning inom EU för det. Brexit känns som ett steg i fel riktning”, säger Subrata Dev.

Läs även: Tio heta bubblare inom fintech

Den brittiska reträtten kan innebära att landet efter 2018 inte längre är del av EU-finansierade initiativ som Horizon 2020, som erbjuder kapital och teknisk utveckling till startupbolag. I så fall kan Fidel, som delvis riktar sig mot EU-marknader, behöve flytta sitt huvudkontor.

”Vi får se om det är ekonomiskt försvarbart att behålla huvudkontoret i London när vi expanderar i Europa”, fortsätter han.

Samtidigt vittnar Subrata Dev om att förändringarna på kort sikt inte kommer att påverka verksamheten, i och med att det kommer att dröja uppemot två år innan Storbritannien lämnar unionen.

Di Digital har tidigare rapporterat om svenskgrundade Divido, en digital avbetalningstjänst som också har sitt huvudkontor i London. Christer Holloman, en av Dividos grundare, är inte orolig för Brexit på kort sikt utan det är ”business as usual”.

”Vi tror inte heller att det kommer att bli ett problem för oss på längre sikt. Som svenskar utomlands har vi tänkt internationellt från dag ett. Vår plattform är redan flerspråkig och klar för att lokalanpassas allt eftersom vi lägger till fler länder. Vi öppnar vårt nästa kontor i ett till EU-land redan nästa år, vilket säkrar vår tillgång till den inre marknaden”, säger Christer Holloman.

Foto: Mimi Billing
Grundarna av Londonbaserade Divido: Christer Holloman och Fredrik Borgquist.

De svenska fintechbolagen Trustly (NTL) och Billhop (NTL) har expanderat till Storbritannien. Även de följer utvecklingen kring EU-utträdet men tror inte nödvändigtvis att det kommer att påverka deras verksamheter i landet den närmaste tiden.

”Därefter kommer det till viss del bero på de bilaterala avtal som Storbritannien ingår med EU alternativt med Sverige. Men vår bedömning är att vi även då kommer att ha fortsatt goda möjligheter till att fortsätta vår verksamhet där”, säger Roozbeh Charli, operativ chef på Billhop.


Läs även: Billhop tar in 18 miljoner – siktar på storföretag

Foto:
Betalbolaget Billhop tar in 18 miljoner kronor i nytt kapital. Samtidigt lanserar de en lösning som ska få även storföretag att betala fakturor med kreditkort istället för att sälja dem till factoringbolag.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera