Hoppa till innehållet

Bonnier investerar i arabiska ljudböcker

Svenska Kitab Sawti, ett Storytel för ljudböcker på arabiska, tar in närmare 60 miljoner kronor. Bakom investeringen står bland andra Bonnier Ventures, Northzone och Uber-kopian Careems ena grundare.

Till vänster: Ulrika Saxon, vd Bonnier Ventures. Till höger: Teamet på Kitab Sawti: Anton Pollack, grundare, Sara Rifaat, community manager, Husam Kranda, försäljning och Sebastian Bond, grundare och vd.
Till vänster: Ulrika Saxon, vd Bonnier Ventures. Till höger: Teamet på Kitab Sawti: Anton Pollack, grundare, Sara Rifaat, community manager, Husam Kranda, försäljning och Sebastian Bond, grundare och vd.

Markanden för ljudböcker blir allt hetare, med bolag som börsnoterade Storytel, Nextory och Bonnierägda Bookbeat. Nu går en rad tunga investerare in med närmare 60 miljoner kronor i Kitab Sawti. 

Kitab Sawti grundades i januari 2016, men beskriver sig redan nu som ”världens största arabiska ljudboksbolag”. Företaget, vars namn betyder ”ljudbok” på arabiska, köper rättigheter till, producerar och distribuerar arabiska ljudböcker. Man har över 2000 ljudböcker och mer än en miljon registrerade användare. 

”Vi började ta betalt för ett år sedan, så omsättningen är blygsam. Men nu växer antalet betalande användare med 20 procent per månad”, säger Sebastian Bond, vd och medgrundare. 

Sedan tidigare har Kitab Sawti tagit in pengar från investerare som Sven Hagströmers riskkapitalbolag Creades CRED A -4,78%Dagens utveckling, Inbox Capital och affärsängeln Sophia Bendz, tidigare informationschef på Spotify. Nu tar man in ytterligare närmare 60 miljoner kronor från en rad namnkunniga investerare. Två av dem är de svenska riskkapitalbolagen Bonnier Ventures och Northzone. 

Läs mer: Spotify-veteraner satsar på arabiska ljudböcker 

”Vi fortsätter att se enorma möjligheter inom ljud och podcasting och teamet på Kitab Sawti har verkligen imponerat på oss med sin ambition och sina framsteg. Det finns en stark korsbefruktning mellan Kitab Sawti och vår erfarenhet av abonnemangsmodeller, IP-rättigheter och konsumentorienterade företag”, säger Bonnier Ventures vd Ulrika Saxon.

Bonnier Ventures ingår i samma ägarkoncern som Bonnier Books och ljudboksbolaget Bookbeat. Men enligt Ulrika Saxon ska investeringen främst ses som finansiell, inte strategisk.

Läs mer: Bonnier bojkottar Storytel – kallar författare till möte 

”Vi agerar självständigt från Bonnier Books och andra bolag inom Bonnier-gruppen, och gör i första hand finansiella investeringar i snabbväxande branscher. Men, när det finns synergier och kunskap att dela mellan våra portföljbolag eller i samverkan med andra Bonnier-bolag så uppmuntrar vi naturligtvis det”, säger hon.

Även investerare med koppling till Mellanösten är med och satsar. Bland dem kan nämnas Paltel Group, ett börsbolag med ägande inom Palestinas telekommarknad, Kaaf Investments med bas Dubai och Abdulla Elyas, en av grundarna bakom Careem, Mellanösterns Uber. 

Abdulla Elyas fickor är djupa. Uber köpte nyligen Careem för närmare 29 miljarder kronor, vilket även gynnade den svenske medgrundaren Magnus Olsson.

Läs mer: Uber köper svenskens taxibolag

Kitab Sawtis tillväxtambitioner är ambitiösa. Man investerar just nu mycket i innehåll, produkt och marknadsföring. Man rekryterar personal för fullt och hoppas skapa drygt 5,000 arbetstillfällen för arabiska innehållsskapare och inläsare fram till 2021.

”Vi är först på en marknad med 400 miljoner potentiella användare. Når vi 6 procent av den marknaden, vilket motsvarar ljudbokspenetrationen i Sverige idag, så har vi 24 miljoner betalande användare”, säger vd Sebastian Bond.

Fotnot: Även Storytel bedriver verksamhet på den arabiska marknaden där regionkontoret är beläget i Förenade Arabemiraten. 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera