Ingen av världens storbanker vill framstå som trögrörlig på en marknad under snabb förändring. Det är bland annat därför det har varit på modet att bilda egna riskkapitalbolag som ska hitta nästa techsuccé.
I Sverige investerar SEB Venture Capital (NTL), Swedbank (NTL) och nybildade Nordea Ventures (NTL) i unga teknikbolag. Citi Ventures – som bildades 2007 – gör samma sak på större skala.
Den amerikanska storbankens riskkapitalgren deltar i kapitalrundor i miljardklassen och har på senare år ökat sin investeringstakt markant.
”Alla etablerade aktörer borde vara oroliga och noggrant följa den förändring som pågår”, säger Luis Valdich, chef för riskkapitalverksamheten på Citi Ventures, i en intervju med Di Digital.
Han beskriver det han ser som en turbulent tid för storbolagen inom finansbranschen.
”När vi om 20 år ser tillbaka på den här perioden i finanstjänstesektorn kommer vi att kunna skriva fallstudier om de startupbolag och storbolag som kom vinnande ur omställningen. Bland de etablerade aktörerna blir det de som varit mest delaktiga i förändringen, inte de som somnat vid ratten.”
En av förändringarna som kommer på tal är EU:s nya betaltjänstdirektiv, där bankerna tvingas dela med sig av sin värdefulla kunddata till exempelvis startupbolag.
Läs mer: Swedbank gör sig redo inför att dataslussarna öppnas
Citi Ventures investerar framför allt i fintechbolag. Ofta rör det sig om tjänster som kretsar kring privatekonomi. Redan 2014 investerade man i Betterment, robotrådgivaren som Kinnevik skulle köpa in sig i två år senare.
Ett välprofilerat exempel är det numera börsnoterade betalbolaget Square, svenska Izettles främsta konkurrent. Citi Ventures deltog när bolaget tog in cirka 1,4 miljarder kronor 2012.
När Di Digital träffar Luis Valdich har Citi Ventures nyligen investerat i Clarity Money, en app som sköter användarens privatekonomi genom att sortera utgifterna, säga upp överflödiga prenumerationer och se över ens betal- eller kreditkortsupplägg.
Bolaget, som grundades 2016 i New York, använder artificiell intelligens för att sålla i all data som kundernas konsumtion genererar.
”På den gamla tiden kunde en bankman verkligen lära känna dig. Men hur många av kunderna känner egentligen tjänstemannen när affären börjar skalas upp? Då kan en maskin lära känna dig bättre än vad människan kan på en bråkdel av sin arbetstid”, säger Luis Valdich.
Han medger att det närmast råder feber kring begreppet AI.
”Hajpcykeln kring AI har gått varvet runt flera gånger. Det jag är allra mest spänd på är AI med mänsklig input. Om du diskuterar din pension med en dator kanske den tolkar dig och råder dig att fatta aggressiva investeringsbeslut. En mänsklig finansiell rådgivare kanske i stället varnar dig och ber dig tänka om.”
Läs mer: Nischbanken satsar på AI: ”Det är ett nytt Nordnet vi bygger”
”Det finns mycket som talar för kombinationen AI och människa”, säger Luis Valdich.
Han ser också optimistiskt på robotens inträde i vår vardag.
”Sedan den industriella revolutionen – och till och med tidigare än så – har vi sett att ny teknik frigör nya områden där människor kan bidra och bli mer effektiva. Jag tror att samma sak kommer att hända nu.”
Som representant för en av världens största banker ser han med tillförsikt på deras chans att klara det pågående tekniska skiftet.
”En del startupbolag har insett att det är svårt och dyrt att skaffa sig kunder. Ett alternativ har blivit att ställa om siktet något. Man går från en modell där man säljer direkt till sina kunder till en där man samarbetar med banker eller försäkringsbolag. De kan hjälpa techbolagen med försäljningen och samtidigt sänka kostnaden för kundanskaffning.”
Läs mer: Finansmarknaden rusar till AI – här är tio svenska robotrådgivare
